– I Sverige används idag vissa insatser vars effekter inte har utvärderats, säger Andershed. I brist av utvärdering kan inte heller fastställas vilken effekt de olika insatserna har i arbetet mot att förhindra fortsatt brottslighet bland unga.
Det kan till exempel handla om insatsen ungdomstjänst. – Vi vet helt enkelt inte från dagens forskning vare sig i Sverige eller internationellt om ungdomstjänst har någon effekt på återfall i brott.
Utredningen, som finns sammanställd i boken ”Ungdomar som begår brott – Vilka insatser fungerar?”, ger en översikt om vilka insatser som visat sig effektiva för att motverka återfall i brott ur både ett svenskt och internationellt perspektiv. Boken ger dessutom en introduktion till olika behandlingsmetoder lämpliga för det praktiska arbetet med dessa ungdomar.
Andershed förklarar att man utifrån studierna kan konstatera att insatser som har terapeutiska inslag är mer effektiva än insatser som saknar samma fokus. Dessa insatser är nämligen inriktade på att på något sätt förändra den unges sätt att känna, tänka eller bete sig.
– På så vis ska det få honom eller henne att sluta att begå brott, säger Andershed.
Insatser fokuserade på familjens fungerande samt på kognitiv och beteendemässigt orienterade kan således konstateras vara mest effektiva i strävan mot att förhindra ytterligare brott.
– Det är emellertid viktigt att poängtera att även de mest effektiva insatserna är ganska begränsade i sin effektivitet. Det innebär att många som genomgår dessa insatser trots allt återfaller i brott. Som det ser ut idag finns en stor förbättringsmån, konstaterar Andershed.
Trots dess konstaterade ineffektivitet – och ibland till och med motsatta effekt – används fortfarande insatser med drag av ”boot camp”- eller ”scared straight” typen. – Användningen av dessa insatser kan på vetenskapliga grunder inte motiveras, säger Andershed.
Nämnda insatser används allstå inte i sin helhet i Sverige utan endast drag kan urskiljas. Insatserna används främst fortfarande i USA. Trots att det är just därifrån som studierna som visar på dess ineffektivitet kommer. – Denna användning är mycket underlig att förstå från ett forskningsperspektiv.
I syfte att förbättra effektiviteten krävs att man blir bättre på att anpassa insats efter den unges specifika behov. – Vad som fungerar för en person kan inte antas fungera för en annan.
I Sverige behöver man avsätta tid och pengar för att utvärdera insatser. Dessutom krävs att problembeteenden i tidig barndom uppmärksammas i syfte att kunna arbeta med mer förebyggande insatser. På så vis kan antalet människor som hamnat snett i livet förhoppningsvis minskas.
Åsa Persson
asa.persson@dagensjuridik.se
