Sedan 1997 ska planeringen av alla infrastrukturprojekt bygga på den så kallade fyrstegsprincipen, som innebär att Trafikverket ska undersöka om billigare och mindre omfattande insatser kan möta behoven innan det beslutas om en om- eller nybyggnation.
De billigaste åtgärderna prövas inte först
Riksrevisionens granskning visar dock att Trafikverket inte alltid följer fyrstegsprincipen.
I ungefär hälften av de fall som Riksrevisionen granskat har inte de billigaste och minst omfattande alternativen, de s.k. steg 1-åtgärderna, prövats innan Trafikverket fattat beslut om om- eller nybyggnationer.
– Det hör till undantagen att de billigare åtgärderna prövas först, för att se om de kan tillgodose behoven. Steg 1-lösningarna ses snarare som komplement till dyrare åtgärder, säger Ingemar Delveborn, projektledare för Riksrevisionens granskning.
Trafikverket saknar mandat
Enligt Riksrevisionen är den främsta orsaken att Trafikverket saknar mandat att genomföra många av steg 1-åtgärderna.
Detta gäller framförallt åtgärder för att minska trafikvolymer eller möta efterfrågan på transporter, där exempelvis avgifter, skatter, subventioner och övergripande samhällsplanering kan vara nödvändiga åtgärder.
– Trafikverket behöver analysera och föreslå åtgärder ur ett systemperspektiv. Eftersom myndigheten inte förfogar över alla de nödvändiga verktygen för att förändra efterfrågan behövs också ett tydligare stöd av regeringen, säger riksrevisor Helena Lindberg.
I granskningen rekommenderar Riksrevisionen regeringen att förtydliga för Trafikverket hur fyrstegsprincipen ska användas, och vad det innebär att steg 1-alternativ ska prövas före steg 2-alternativ etc.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
