– Tekniken har ett brett tillämpningsområde och kan fånga in mikropartiklar över en viss storlek i ett vätskeflöde. Med hjälp av stående vågor i ett mikrokanalsystem kan de låsa fast partiklar alternativt skicka iväg partiklar in i sidokanaler och på så vis konstrueras filter eller separatorer som plockar ut önskvärda komponenter ur exempelvis ett blodprov, förklarar forskarna bakom tekniken, professor Thomas Laurell och docent Johan Nilsson, vid Lunds Universitet.
Tekniken kan utnyttjas på olika sätt och ett av de rättsmedicinska tillämpningsområdena är alltså att skilja ut manliga sädesceller ur ett prov. Traditionellt görs detta med en kemisk metod och centrifugering, men med ultraljud kombinerat med DNS-analys på ett mikrochip kan analysen genomföras på timmar i stället för något dygn.
Startskottet för utvecklingen av denna tillämpning gick då professor Thomas Laurell, från forskningsgruppen, berättade om forskningen för professor James Landers vid University of Virginia i USA och det visade sig att Lundforskarnas metod skulle kunna lösa deras problem med en upprening av prover innan DNA-analys.
– Ett av de projekt vi driver inom detta område handlar om att snabba upp och förbättra analysen av rättsmedicinska våldtäktsprov, ett område som är av största vikt inte minst i USA där ett stor antal prover ligger på hyllorna och väntar på analys, säger forskarna.
Eftersom metoden är generell, såtillvida att den syftar till att fånga och analysera celler och partiklar i storleksordningen från ca 1 mikrometer upp till, normalt, 20 mikrometer, är den möjlig att tillämpa på ett stort antal sätt.
– Utöver analys av våldtäktsprover utvecklar vi även ett system för forskning på röda blodkroppar. De röda blodkropparna hålls fast i ultraljudsfällan medan man undersöker hur de reagerar på olika stimuleringar till exempel för att förstå deras roll i regleringen av blodtrycket i kroppen. Detta görs i samarbete med avdelning för kardiologi vid Universitetssjukhuset i Lund, berättar forskarna.
– Vi ser att den teknik vi jobbar med har potential att spela en direkt betydande roll för samhällsnyttan inom rättsmedicinen men också indirekt som forskningsverktyg, just nu inom medicinen, men i framtiden sannolikt även inom andra områden, avslutar forskarna Johan Nilsson och Thomas Laurell.
