Hyresgästföreningen har som skäl för fortsatt tvångsförvaltning anfört att åtskilliga av de uppkomna bristerna i förvaltningen av fastigheterna är att hänföra till fastighetsägaren personligen.
Av utredningen i målet framgår att fastighetsägaren under den tid som tvångsförvaltningen pågått inte har accepterat den utan i stället på olika sätt försökt ta ändringar till stånd i syfte att själv uppnå kontroll över fastigheterna.
De upprepade skrivelser som fastighetsägaren skickar till tvångsförvaltaren visar också att fastighetsägaren fortsätter att bevaka hyresgästerna. Hon försöker även genom detaljerade anmaningar och påpekanden styra hur tvångsförvaltaren ska underhålla fastigheterna, utforma hyreskontrakt för fastigheterna och i övrigt bemöta hyresgästerna.
Fastighetsägaren har förklarat att hon kommer att överlämna förvaltningen till ett annat bolag om tvångsförvaltningen upphör.
Hovrätten bedömer dock att avtalet inte kan anses tillräckligt omfattande vare sig till sin varaktighet eller till sitt innehåll för att det ska kunna antas att fastigheterna kommer att förvaltas på ett tillfredsställande sätt om tvångsförvaltningen upphör.
Mot bakgrund av fastighetsägarens beteende under den tid som tvångsförvaltningen pågått framstår det inte heller som trovärdigt att hon skulle överlämna förvaltningen i enlighet med avtalet.
Hovrätten finner i likhet med hyresnämnden att det finns skäl för fortsatt tvångsförvaltning.
red@dagensjuridik.se
