Det var hösten 2014 som en familj från Kirgizistan skulle utvisas. Polismyndigheten som omhändertog familjen för avvisningen gjorde det enligt Justiteombudsmannen (JO) Cecilia Renfors utan lagstöd.
Familjen hade ansökt om asyl men efter att Migrationsverket beslutat att avslå ansökningarna och avvisa familjen till Kirgizistan överlämnades ärendet till Polismyndigheten i Stockholm för verkställighet eftersom familjemedlemmarna hade gjort klart att de inte ville samarbeta för att genomföra verkställigheten.
Familjen hämtades
Inför avresan beslutade polisen att hämta familjen ”utan föregående kallelse”. De kördes till gränspolisens lokaler på polishuset där de fick stanna kvar tills de transporterades till flygplatsen.
Polisen hänvisade felaktigt till 9 kap. 9 § utlänningslagen som lagstöd för beslutet och JO konstaterar att bestämmelsen inte var tillämplig eftersom familjen inte hämtades ”för att höras om sin vistelse i landet”.
Polismyndigheten hade inte heller fattat något beslut om att ta familjen i förvar inför utresan.
Lagstöd saknas enligt JO
Enligt JO ligger det närmast till hands att pröva grunden för beslutet i 12 kap. 14 § utlänningslagen. JO noterar här ”att polisen i det praktiska arbetet anser att bestämmelsen ger stöd för sådana åtgärder”. JO kan dock inte se att bestämmelsen ”utgör det stöd i lag som måste krävas för verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut”.
Eftersom det inte heller finns något annat lagstöd för omhändertagandet kritiseras polismyndigheten för att ha genomfört åtgärderna.
JO konstaterar dock att ”det är oklart hur det är tänkt att de aktuella bestämmelserna i utlänningslagen ska tillämpas och vilka tvångsåtgärder som kan vidtas vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut”. JO anser att utlänningslagen behöver förtydligas i denna del.
Justitiedepartementet ser över lagstiftningen
Efter att polisen dragit samma slutsats som JO om att det finns luckor i lagen när det gäller vilket tvång polisen får använda tvång mot personer som ska utvisas ligger nu bollen hos Justitiedepartementet.
Enligt Sveriges Radio (SR) handlar det i första hand om att det kan bli svårt att utvisa barnfamiljer. Enligt SR har polisens nationella operativa avdelning (NOA) skickat ut en rekommendation till polisregionerna om att inte använda sig av tvång mot personer som ska utvisas, som inte är satta i förvar.
Enligt Örjan Johansson, rättssakkunnig på Justitiedepartementet, undersöks nu om lagen behöver göras om. Han säger till SR att man analyserar konsekvenserna och att det kan ta två år innan en ny lag kan vara på plats.
Tvingades till ambassaden
I ett av de andra ärendena tvingade polisen en iransk man att besöka sin ambassad för att hämta ett så kallat ”acceptbrev” för att flybolaget skulle ta med honom som passagerare på planet när han utvisades.
Mannen satt i förvar och gjorde mostånd mot polisen som satte handfängsel på honom.
JO ifrågasätter om det över huvud taget finns något rättsligt stöd för polisens åtgärd att med tvång ta mannen till ambassaden.
JO skriver:
”Enligt min mening är det dock otillfredsställande att varken lagtext eller förarbeten ger besked om vilka befogenheter polisen har i detta avseende”.
JO hänvisar också till ett liknande beslut samma dag i ett annat ärende (2488-2104).
Överväga andra alternativ
JO konstaterar att polisen i ett sådan här fall ”noggrant måste överväga om ett ambassadbesök ändå ska genomföras eller om avvisnings- eller utvisningsbeslutet kan verkställas på något annat sätt”.
Ett tvingande ambassadbesök kan enligt JO ”endast kan vara aktuellt i de fall där syftet med besöket kan uppnås enbart genom den personliga inställelsen”.
I det aktuella fallet är JO tveksam till om polisen sett över möjligheterna att verkställa utvisningen ”på något annat sätt”.
JO konstaterar även i det här fallet ”att ett förtydligande av utlänningslagen är nödvändigt”.
