Under pandemin har nya former av tvångsäktenskap vuxit fram.
En redan svår situation för flickor runt om i världen har förvärrats.
– Faktorer som stängda skolor, att isoleras från vänner och en ökande fattigdom har medfört ökad risk för att flickor tvingas in i barnäktenskap, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
Antalet barnäktenskap har minskat de senaste tio åren, en utveckling som nu hotas på grund av pandemin – det visar flera rapporter från bland annat UNICEF, som uppger att tio miljoner flickor riskerar barnäktenskap på grund av pandemin.
De restriktioner som följt i pandemins spår har medfört att många skolbarn inte längre har möjlighet att gå i skolan, vilket inneburit risk för att de isoleras tillsammans med de som utsätter dem för våld och kontroll, skriver Jämställdhetsmyndigheten i ett pressmeddelande.
– Det kan ha medfört att barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck eller barnäktenskap inte har kunnat kontakta skola eller socialtjänst i lika hög grad som tidigare, säger Mikael Thörn.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Orosanmälningar minskat
Antalet orosanmälningar från skolpersonal, elevhälsan, socialtjänsten och andra personer som kommer i kontakt med utsatta har under pandemin minskat.
Även om resandet minskat under de senaste åren, till följd av pandemin, har andra former av tvångsäktenskap, exempelvis digitala äktenskapsliknande ceremonier, uppkommit uppger flera stödorganisationer.
Riskerna är särskilt stora för barn och personer med intellektuell funktionsnedsättning som kanske inte ens förstått, eller är medvetna om, att de är utsatta för en form av tvångsäktenskap.
Nu befarar Jämställdhetsmyndigheten att minskade restriktionerna och ökade resandet kommer förvärra situtationen för barn.
– Det vi kan se är att det verkar skett en ökning av samtal till den nationella stödtelefonen mot hedersrelaterat våld och förtryck och till stödorganisationer, säger Mikael Thörn.
Kunskapen måste öka
Han menar att kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck måste öka hos landets myndigheter. Idag är skillnaderna i till exempel socialtjänstens kunskap och arbete med målgruppen omfattande.
– Vi kan göra mycket för att förebygga och skydda personer som riskerar att utsättas för tvångsäktenskap i Sverige genom att använda befintlig kunskap, vägledning och lagstiftning. Det är betydligt svårare att hjälpa barn och unga som förts utomlands för att till exempel att giftas bort mot sin vilja.
Det förebyggande arbetet måste stärkas, med information och stödinsatser riktat till både barn och föräldrar är nödvändigt, menar myndigheten. Det behövs även ett bättre arbete för att tidigt upptäcka risk för hedersrelaterat våld och förtryck och tvångsäktenskap.
Det handlar om att anmäla oro för barn från skolan, utredningar från socialtjänsten och insatser och skydd till barn utifrån deras rättigheter och behov – och om det finns misstanke om att barn ska tvingas till äktenskap eller utsättas för andra brott ska det anmälas till polismyndigheten.
– Det är uppenbart att vi i Sverige behöver bli bättre på att implementera befintlig kunskap och lagstiftning samt omsätta den i praktiken, säger Mikael Thörn.
