Turordningsreglerna är historiska

Tobias Karlsson har i sin avhandling Downsizing: Personnel Reductions at the Swedish Tobacco Monopoly, 1915-1939 undersökt de stora personalnedskärningar som genomfördes I Svenska Tobaksmonopolet under mellankrigstiden.

Resultaten visar att mycket av dagens praxis när det gäller nedskärningar har djupa historiska rötter. Av studien framgår att ”sist in först ut” även kunde användas av arbetsgivare som inte var bundna av avtal i frågan.

Svenska Tobaksmonopolet skapades genom ett riksdagsbeslut 1914 för att stärka statsfinanserna. Företaget fick några första goda år, men när Sverige 1921 drabbades av en djup depression sjönk efterfrågan på cigarrer dramatiskt. Samtidigt introducerades de första automatiska maskinerna för tillverkning av cigarrer. Resultatet blev ett stort överskott på arbetskraft.

Teknologiska förändringar kan leda till att underförstådda överenskommelser på arbetsmarknaden omprövas. När cigarrtillverkningen mekaniserades och arbetet förenklades i början av 1920-talet övergav Tobaksmonopolet den etablerade senioritetsprincipen.  Detta innebar att de seniora arbetarna inte behövdes inte längre för att lära upp nyanställda. Dilemmat för företaget var att de äldre arbetarna, som anställda i ett statsägt monopol, ansåg att de blivit lovade en stark anställningstrygghet. Lösningen blev att betala ut avgångsvederlag.

— Liknande fall, med företag som köper ut anställda för att kringå turordningsreglerna, är vanliga också på dagens arbetsmarknad. Mycket talar för att Tobaksmonopolet kom att bli mönsterbildande. En hel del av de åtgärder som monopolets ledning tog till blev senare praxis i andra industrier som behövde skära ned på personal. Avgångsvederlag är ett exempel, förtidspensioneringar och omskolningskurser för övertaliga är två andra exempel på nymodigheter som infördes av Tobaksmonopolet, säger Tobias Karlsson i en kommentar.