Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Tunga remissinstanser säger nej till anonyma vittnen

Nyheter
Publicerad: 2021-09-27 10:52
Mari Heidenborg är Justitiekansler. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Flera tunga remissinstanser går på utredningens linje och avstyrker ett införande av ett system med anonyma vittnen i Sverige.
Enligt Göteborgs tingsrätt riskerar införandet av ett sådant system att ”skapa en orealistisk förväntan på anonymitet bland potentiella vittnen trots att förutsättningarna för det saknas helt”.

Det var i slutet av maj i år som justitierådet Stefan Johansson presenterade utredningen som analyserat behovet av ett kronvittnessystem, anonyma vittnen och straffskärpningar för bland annat mened och övergrepp i rättssak.

Utredningen ansåg inte att en reglering om anonyma vittnen skulle införas. Detta då ett sådant system ”i begränsad utsträckning skulle bidra till utredningar av eller lagföring för brott”. Sammantaget ansåg utredningen att skälen mot ett system med anonyma vittnen är starkare än de skäl som talar för en sådan reglering.

Däremot föreslog utredningen ett införande av en ordning som ger möjlighet att vid straffmätningen beakta att en tilltalad person medverkat i utredningen om allvarlig brottslighet som någon annan begått.

”Kan urholka förtroendet för hela rättsväsendet”

JK, Göteborgs tingsrätt och Kammarrätten i Stockholm understryker samtliga att man delar utredningens förslag om att ett system med anonyma vittnen inte vore lämpligt.

Göteborgs tingsrätt konstaterar att det ”legala utrymmen för en reglering med anonyma vittnen är klart begränsat” varför det skulle vara ”synnerligen ovanligt” att någon ges möjlighet att vittna anonymt – oavsett hur en sådan reglering utformas. Om ett sådant system trots allt skulle införas anser tingsrätten att det ”riskerar att skapa en orealistisk förväntan på anonymitet bland potentiella vittnen trots att förutsättningarna för det saknas helt”.

Kammarrätten i Stockholm anser att ett införande av en möjlighet att vittna anonymt i vissa brottmål ”kan leda till en urholkning av förtroendet för hela rättsväsendet och de rättsliga processerna”. Kammarrätten ser också en risk för att det med tiden skulle ställs krav på införande av liknande möjligheter i andra typer av mål.
Justitiekanslern nöjer sig med att i sitt remissvar instämma i utredningens bedömning att ett sådant system bör införas.

Betänkligheter kring kronvittnen

Såväl JK som Kammarrätten i Stockholm har också betänkligheter kring utredningens förslag om införande av en möjlighet till strafflindring vid medverkan i utredning av annans brott. De pekar på problem med förutsebarhet för den misstänkte. Enligt JK framstår det som ”högst osäkert om den föreslagna regleringen kan få någon betydelse för möjligheterna utreda och lagföra fler grova brott med anknytning till kriminella nätverk”.


Dela sidan:
Skriv ut: