Varannan tisdag träffas gruppen för att lösa hemuppgifter under ledning av en synnerligen namnkunnig skara handledare. Deltagarlistan domineras av manliga advokater från större affärsbyråer, men Olle Flygt, advokat på Mannheimer och initiativtagare till utbildningen, säger sig vilja föryngra utbildningen – och locka till sig blivande skiljekvinnor. Catharina Baerselman från Advokatfirman Södermark är en av fyra kvinnor som antagits till årets kurs.
– Utbildningen ger en unik möjlighet att ta del av kunskaper och erfarenheter från den svenska skiljemannaeliten. Jag ser oerhört positivt på initiativet till utbildningen och har stora förhoppningar på att den kan bidra till att föryngra skiljemannakåren. I en sådan föryngring är det givetvis naturligt att allt fler kvinnor engageras som skiljemän, säger Catharina Baerselman.
Bra forum för diskussion och nätverkande
Kursen genomförs för andra gången och riktar sig i första hand till verksamma advokater med intresse för skiljeförfaranden. Utbildningen innebär en möjlighet för yngre advokater att nätverka med den äldre generationen advokater, justitieråd och professorer. Torkel Gregow, Lars Heuman, Torgny Håstad, Johan Munck och Jan Ramberg är bara några av de som håller i seminarierna.
– Kursen är ett bra forum för diskussion och utbyte av erfarenheter
mellan advokater som är verksamma inom samma område.
Betydelsen av det nätverk som kursen ger ska förstås heller inte underskattas, säger Catharina Baerselman.
Elsa Arbrandt på Roschier delar uppfattningen, och betonar att fler kvinnor bör utses till skiljemän för att bevara Sveriges attraktionskraft som centrum för skiljeförfaranden.
– De två kurstillfällen vi haft sedan starten har motsvarat mina
högt ställda förväntningar. Tyvärr är vi bara fyra kvinnor
som går utbildningen, vilket antagligen återspeglar förhållanden på advokatbyråerna. Vi måste bryta traditionen att skiljemannauppdrag är förbehållet en liten exklusiv klubb nästan uteslutande bestående av äldre män. Den här utbildningen är ett bra tillfälle att lyfta fram kvinnor, säger Elsa Arbrandt.
Tuffare konkurrens om tvistlösningsuppdragen
Sverige har på senare år fått konkurrens av Schweiz, Frankrike och England som centrum för tvistlösning. Handläggningstiderna vid klander av skiljedomar är i Sverige längre än i exempelvis Schweiz, som anslagit ett tak om sex månader. Hovrättens beslut att i det så kallade Ukraina-målet gå emot tingsrätten och skiljenämnden och ogiltigförklara en skiljedom kan också ha gett dragningskraften en törn.
Ulf Franke, generalsekreterare för Skiljedomsinstitutet, ser inte
anledning till oro. Antalet skiljemål ökade dramatiskt under förra
året med totalt 170 avgöranden. På institutet tror man att den ökade globala handeln och de nya regelverk institutet antog i januari 2007 kan ha bidragit till utvecklingen.
Text: Fredrik Olsson
Bild: Fredrik Olsson, Elisabeth Ohlsson Wahlin
