I november 2006 presenterade Tryck- och yttrandefrihetsberedningen tre alternativ till den nuvarande yttrandefrihetslagstiftningen. Beredningens ordförande, justitierådet Göran Regner, trodde inte själv på förslagen utan förordade att tryckfrihetsförordningen skulle behållas.
Dåvarande justitiekanslern Göran Lambertz skrev året därpå att förslagen var oacceptabla eftersom de innebar en ”drastisk sänkning” av yttrandefrihetsskyddet i medierna.
Göran Lambertz vid ett seminarium om medierna och skyddet för privatlivet tidigare i år. Till vänsterJan Rosén och Jan Kleineman.
Lambertz menade dock inte att det var omöjligt att skrota TF utan att ge avkall på skyddet för yttrandefriheten. Det var, menade han, rent av nödvändigt eftersom regelverkets utformning medför att tryckfrihetsbrott i vissa fall inte kan bestraffas, och eftersom den snart 250 år gamla grundlagen inte tar full hänsyn till internet.
2008 ombildades Tryck- och yttrandefrihetsberedningen till en parlamentarisk kommitté med Göran Lambertz som ordförande.
Dagens Nyheter 14 februari 1978
Kommittén, som har i uppdrag att överväga om Sverige ska behålla en teknikberoende grundlagsreglering, pekar i ett debattbetänkande på att priviligieringen av vissa medier inte har något tydligt ändamål.
Kommittén framhöll också att en stor majoritet av de yttranden som sprids på nätet saknar grundlagsskydd – och att det är märkligt att e-böcker som laddas ned till läsplattor inte skyddas på samma sätt som vanliga böcker.
Apple sålde närmare 15 miljoner Ipads sedan förra året – och väntas sälja ytterligare 28 miljoner i år.
I oktober förra året presenterade kommittén tre regleringsmodeller:
Ansvarsmodellen, som ger skydd åt den som öppet tar ansvar för ett yttrande. Verksamhetsmodellen, som ger automatiskt grundlagsskydd åt företag i massmediebranschen och Ändamålsmodellen, som med dataskyddsdirektivet som förebild ger skydd åt yttranden med journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande.
Oavsett modell krävs det för grundlagsskydd att det rör sig om yttranden som riktas till allmänheten genom massmedier.
Tryckpress. Heidelberg har idag 16 500 anställda i över 200 länder – men intäkterna har minskat med närmare 1,3 miljarder euro sedan 2007.
Trots att Justitiedepartementet bett remissinstanserna uttala sig om vilken av de tre föreslagna modellerna de förordar, uttalar flera av de som nu lämnat in sina svar att de föredrar en modernisering av TF och YGL framför de alternativ som presenterats. Flera remissinstanserna ifrågasätter också att kommittén inte diskuterat hur TF och YGL skulle kunna moderniseras, eller hur de tre modellerna förhåller sig till EU-rätten.
Medieföretagen säger nej till ”privilegielagstiftning”
Medieföretagen – däribland SVT, SR, TV4 och Bonnier, hör till de mest kritiska. Detta trots förslaget om en verksamhetsmodell, som Sveriges Radio kallar en ”privilegielagstiftning för de etablerade massmedierna”. SR pekar bland annat på svårigheterna för den enskilde meddelaren att veta om meddelarskyddet gäller, och får medhåll av TV4:
”Kommittén framhåller att den praktiska betydelsen av den ökade risken för att anonyma källor röjs inte skall överdrivas. TV4 som arbetar dagligen med denna typ av situationer menar att kommittén här gör ett grovt misstag i sin bedömning”.
En av The Pirate Bays servrar. Servern ägs numera av Tekniska Muséet i Stockholm.
JO och JK förordar verksamhetsmodellen
Justitieombudsmannen förordar verksamhetsmodellen framför de andra modellerna, men JO Hans-Gunnar Axberger uppger att även han skulle föredra en översyn av TF:
– Det stora argumentet för att behålla TF är att det med en strikt formalistisk reglering inte finns så mycket utrymme i tillämpningen. Det begränsar utrymmet för godtycke och det gör regleringen förutsägbar, säger Axberger.
– Däri ligger också det som historiskt alltid har framhållits som den stora förtjänsten, att man inte tittar på innehållet överhuvudtaget.
Justitiekanslern förordar också verksamhetsmodellen. JK pekar dock i likhet med flera andra remissinstanser på att modellen är för snäv eftersom skyddsvärda yttranden från andra än massmedieföretagen blir utan skydd enligt huvudregeln.
Kommittén skrev i betänkandet att det varit stimulerande att mejsla fram modellerna, och att man nu förväntade sig en inspirerande debatt. Drygt en månad efter att Göran Lambertz lämnat över betänkandet till Beatrice Ask skrev sju publicister att grundlagsreformen var feltänkt och att den borde läggas ned.
Publicisterna menade bland annat att det svenska regelverket inte kommer att inge samma respekt i EU som tidigare om vi överger TF och YGL. Lambertz svarade att invändningen om förhandlingsutrymmet gentemot EU var värd att ta på allvar, men att Sverige inte bör rygga för de konfliktytor som finns.
Vad kräver EU?
Ett par av remissinstanserna framhåller liksom publicisterna att Sverige skulle få ett bättre förhandlingsläge om TF och YGL bevarades. Uppfattningen stöds också av professor Sverker Gustavsson som menar att vår ”nationella äganderätt” till frågan försvaras bättre om vi ”hänvisar till urgammal sed och nationella särdrag”.
Sverige förklarade vid anslutningen till EU att offentlighetsprincipen och meddelarfriheten är grundläggande principer som utgör en del av Sveriges ”konstitutionella, politiska och kulturella arv”. Regeringen har hävdat att domstolar och myndigheter inte kan vägra att tillämpa EU-regler även om de bedöms strida mot konstitutionella principer
Enligt Konstitutionsutskottet behöver Sverige dock inte tillämpa en konstitutionellt oacceptabel rättsakt. KU menar vidare att TF och YGL innehåller sådana allmänna rättsprinciper – ordre public – som gör det möjligt för medlemsstaterna att göra undantag för vissa rättsakter. Det senare har ifrågasatts av Högsta domstolen, som dock har fastslagit att meddelarfriheten har sådan status.
Tryck- och yttrandefrihetsberedningen bedömde i betänkandet från 2006 att det inte fanns anledning att överge TF och YGL av hänsyn till EU, men uttalade att konflikterna mellan EG-rätten och de svenska grundlagarna kunde komma att öka framöver.
Yttrandefrihetskommittén redogör inte för hur de föreslagna modellerna förhåller sig till EU-rätten, men har bedömt att EU-rätt som innebär väsentliga ingrepp i tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundprinciper inte ska tillämpas, och att de inte heller utlöser någon skyldighet att anpassa den svenska regleringen.
Göran Lambertz skriver i Svensk Juristtidning 1/11 att det finns risk för att personuppgiftslagens undantag för TF och YGL inte motsvarar kraven i dataskyddsdirektivet. Kommittén tog fram ändamålsmodellen med direktivet som förlaga – men modellen sågas av merparten av remissinstanserna.
”Givet att tryckta skrifter inte bör ha en egen grundlag”
Om det inte blir aktuellt att gå vidare med någon av modellerna ska kommittén göra en översyn av TF och YGL. Göran Lambertz vill i dagsläget inte kommentera remissvaren, men han gör ingen hemlighet av att han vill att betänkandet ska mynna ut i ett lagförslag:
– Jag måste dock erkänna att jag för egen del gärna vill att kommittén ska kunna föreslå en ny yttrandefrihetsgrundlag. För mig framstår det som ganska givet från i varje fall principiell synpunkt att med nutidens medie- och kommunikationssituation tryckta skrifter inte bör ha en egen grundlag, skriver han i SvJT.
Yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande ska vara klart senast den 20 december i år.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
