Elin Ekbladh disputerade nyligen i vårdvetenskap med inriktning mot arbetsterapi vid Linköpings universitet. I de studier som återfinns i avhandlingen följde hon under två års tid olika grupper av långtidssjukskrivna.
Genomförda studier visar bland annat vilka faktorer som bäst kan förutse vilka av de långtidssjukskrivna som kommer åter i arbete. Ekbladh fann att tron på den egna förmågan är det som visar sig ha störst betydelse. Vidare visar sig även dagliga vanor och hur rutiner ser ut och går att kombinera med ett arbete vara av betydelse för den långtidssjukskrivne.
Trots att begreppet arbetsförmåga idag är ett mycket centralt begrepp i den politiska debatten existerar inte någon entydig definition av begreppet. Dessutom saknas allmänt vedertagna metoder för att fastställa en persons arbetsförmåga.
– Ett stort problem idag är att alltför få långtidssjukskrivna får någon rehabilitering. Här förutses företagshälsovården tilldelas en större roll. För att företagshälsovården ska kunna ta en större plats krävs dock att fler paramedicinare knyts hit, menar Elin Ekbladh.
I avhandlingen framkommer att det idag finns en risk att alltför stor vikt fästs vid fysiska faktorer som påverkar arbetsförmågan. För lite fokus läggs på psykosociala faktorer.
– Det finns andra faktorer än rent ekonomiska som är minst lika viktiga för att få människor åter i arbete, menar Elin Ekbladh.
Med den nya sjukskrivningsprocess som ska börja tillämpas vid halvårsskiftet skärps de ekonomiska incitamenten för sjukskrivna.
Ekbladhs erfarenhet är dock att människor inte simulerar. De flesta väljer inte att gå sjukskrivna. Större delen av de långtidssjukskrivna vill hitta en lösning som innebär att de kan arbeta.
– Istället för ekonomisk piska kan de långtidssjukskrivna behöva hjälp och bekräftelse i att identifiera egna lösningar, menar Ekbladh.
