De kategorier av hatbrott som minskade mest i mätningen över 2016 hade antisemitiska och antiromska hatbrottsmotiv. Endast tre procent av alla hatbrott som Brottsförebyggande rådet (Brå) kartlagt innehöll antisemitiska motiv. Men vad minskiningen beror på är oklart.
Ökat antal brott kopplade till asylboenden
Anmälda hatbrott i anslutning till asylboenden har däremot ökat kraftigt. Förra året ägde sex procent av brotten med främlingsfientliga och antireligiösa motiv rum på eller i anslutning till asylboenden, vilket är en ökning med fem procent sedan 2014.
Enligt den Nationella trygghetsundersökningen för 2016 utsattes 145 000 människor i Sverige för 255 000 främlingsfientliga hatbrott under 2015.
Svårt att mäta hatbrott
Enligt Brå är mätningen av hatbrott problematisk då anmälningsstatistiken inte ger en tillförlitlig bild av den faktiska lägesbilden. Polisen har inte heller någon brottskod för hatbrott när de mottar en anmälan, vilket gör statistiken godtycklig.Trots det menar Brå att denna forskning är viktig.
