Tre personer döms till fängelse för grova näringspenningtvättsbrott.
Det rör sig om totalt cirka 12 miljoner kronor i kontanter som männen under åren 2014 – 2015 hanterat i ett momsbedrägeri inom livsmedelsbranschen.
Tre personer döms av Halmstads tingsrätt för grova näringspenningtvättsbrott. Det rör sig om totalt cirka 12 miljoner kronor i kontanter som gärningsmännen under åren 2014 – 2015 hanterat inom ramen för ett misstänkt momsbedrägeri inom livsmedelsbranschen kopplat till EU-handel.
Fängelsestraff utdöms liksom företagsböter
En man i 40-årsåldern, som omnämns som bulvan, döms för grovt näringspenningtvätt vid 22 tillfällen till fängelse i 1,5 år.
En man i 60-årsåldern, som äger en svensk livsmedelsbutik, döms för grovt näringspenningtvätt vid 34 tillfällen till fängelse i 1,5 år. Mannen meddelas även näringsförbud. Hans företag straffas med en företagsbot om 960 000 kronor.
En annan man i 60-årsåldern, som också äger en svensk livsmedelsbutik, döms till fängelse i 1 år för grovt näringspenningtvätt vid 9 tillfällen. Yrkandet om närinsförbud ogillas men hans företag straffas med en företagsbot om 460 000 kronor.
Undanhållit moms
Skatteverket har bedömt att brottsligheten har ”missing trader” karaktär. Detta är ett vanligt sätt för ekobrottslingar att undanhålla moms genom att utnyttja EU:s momssystem. På pappret verkar varorna säljas momsfritt från Sverige och skeppas utomlands, men i verkligheten så säljs de till en part i Sverige, ofta genom kontant betalning. För att varor ska kunna säljas momsfritt inom EU ska momsen betalas av företaget i det land där varorna slutligen tillhandahålls. Företaget vid ”missing trader upplägg” är att det finns ett skenbolag, en handlare som försvinner med momsen ”the missing trader”. Någon moms inbetalas alltså aldrig till någon skattemyndighet utomlands.
Skattebrottsmisstankar blev Näringspenningtvätt
Den 7 juni 2018 anmälde Skatteverket de två butiksinnehavarna för skattebrott. De delgavs misstanke om grovt skattebrott den 4 juni 2019 och den 25 juni 2019. Förundersökningen lades ned den 2 juli 2019 med hänvisning till bevisproblem. I september 2019 och i juni 2020 delgavs männen liksom den misstänkte bulvanen istället misstanke om näringspenningtvätt för de aktuella transaktionerna.
– I detta fall var den underliggande skattebrottsligheten svårutredd genom att det var svårt att styrka vem eller vilka som agerat. Vi har därför istället valt att använda penningtvättsreglerna för att effektivt angripa delar av brottsupplägget där vi anser det bevisat vilka individer som har agerat. När det gäller näringspenningtvätt angriper vi risktransaktionen, i detta fall att stora summor kontanter hanterats utan att tillräckliga kontroller gjorts av motparten eller var pengarna kommer ifrån, sade Daniel Larson, förundersökningsledare och kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten i Göteborg när åtal väcktes.
Tyskt skenföretag
Männen har i sina respektive svenska bolag sålt varor till ett tyskt bolag utan svensk moms. Fakturorna har betalats kontant. Fakturorna uppgår sammanlagt till cirka 12 miljoner kronor. Enligt uppgifter från tysk skattemyndighet är det tyska bolaget ett skenföretag som aldrig varit verksamt i Tyskland. På den registrerade adressen finns bara ett gammal bryggeri. Registrerade företrädare för bolaget under perioden har varit tre olika personer med bulgariskt pass.
Tingsrätten hänvisar till den tyska polisens uppgifter och finner att det kan hållas för visst att det tyska bolaget ”är att bedöma som ett skenbolag som använts i syfte att undandra myndigheterna skatt; någon moms för varorna inbetalades ju aldrig till någon skattemyndighet utomlands”.
Att det idag, flera år efter att bolaget avregistrerades, verkar bedrivas verksamhet på adressen förändrar inte tingsrättens bedömning. Det gör inte heller den omständigheten att såväl svenska som tyska myndigheter kan ha fått information om försäljningar till bolaget från de aktuella svenska bolagen redan år 2013 och även under 2014-2015.
”I samtliga fall har det varit fråga om att betalning överlämnats i kontanter före varorna har levererats”, framgår det av domen.
Stor kontanthantering
Tingsrätten bedömer att såväl sättet som transaktionerna genomförts på som den stora kontanthanteringen är omständigheter som är kvalificerande och tingsrätten finner vid en samlad bedömning att de åtgärder som männen vidtagit, i objektiv mening, skäligen kan antas ha vidtagits i penningtvättssyfte.
”Vad N.N och X.X anfört om den stora kontanthantering som förekom inom branschen och särskilt i Tyskland vid den i åtalet aktuella tiden förändrar inte tingsrättens bedömning”, skriver tingsrätten.
Tingsrätten konstaterar att det har varit fråga om ett stort antal betalningar som samtliga uppgått till betydande värden.
”N.N har mottagit och hanterat betalningarna under nästan ett års tid och X.X har överlämnat kontanter under nästan ett halvt år. Tingsrätten finner på de av åklagaren anförda skälen att gärningarna ska bedömas som grova”.
Klandervärt risktagande
Tingsrätten konstaterar även att det är styrkt att den tredje mannen under lång tid mottag stora kontantbelopp utan att ha någon egentlig information om det tyska bolaget och att detta utgör ett sådant klandervärt risktagande som grundar straffansvar för näringspenningtvätt.
Reglerna kring näringspenningtvätt började gälla 2014 i samband med att lagen om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft.
– Den stora skillnaden mellan de två typerna av penningtvätt är att det vid penningtvättsbrott krävs en tydlig koppling till en brottslig verksamhet som ska ha genererat pengarna, medan det vid näringspenningtvätt inte behövs någon sådan koppling. Vid näringspenningtvätt kan det till och med i efterhand visa sig att uppkomsten av pengarna är legitim, och ändå fällas till ansvar. Det är själva risktagandet som straffbeläggs i näringspenningtvätten, sade Daniel Larson när åtal väcktes.
