”Tre av fem domar i skattemål saknar motivering till varför advokatkostnader inte ska ersättas”

DEBATT – av Sven-Åke Bergkvist, ordförande för stiftelsen Rättvis skatteprocess och senior adviser Mannheimer Swartling Advokatbyrå samt Carl Göransson, VD för Rättvis skatteprocess 

Allt för ofta förekommer det att skattebetalare som vinner mot Skatteverket nekas ersättning för sina rättegångskostnader. En ny undersökning från Rättvis skatteprocess visar att domstolarna i majoriteten av fallen inte motiverar beslutet att inte bevilja ersättning.

Det är självklart att domstolarna måste berätta hur de resonerat – annars blir rättstillämpningen oförutsägbar.

De flesta av oss anser att det är självklart att den part som förlorar ett mål i domstol ska ersätta sin motpart för de rättegångskostnader denne haft, förutsatt att de är rimliga. Det handlar i grund och botten om rättvisa. Denna rättvisa borde i den bästa av världar gälla såväl när två enskilda parter möter varandra som när en privatperson möter staten.

Tyvärr fungerar det inte så i praktiken – när enskilda möter staten är spelplanen riggad till statens fördel när det kommer till rättegångsersättningar. I många typer av mål betalas ingen ersättning ut för ombud.

Vissa undantag finns dock, bland annat för skattemål. Undantag till trots kan man inte räkna med full ersättning för sina rättegångskostnader när man vinner mot Skatteverket. I höstas kunde vi på Rättvis skatteprocess visa att man vid hel eller delvis vinst mot Skatteverket i snitt endast får 13 procent av sina rättegångskostnader täckta. Det är uruselt för att tala klarspråk.

En anmärkningsvärt låg ersättningssiffra ställer krav på att domstolarna motiverar varför de är restriktiva med att ersätta människor för deras rättegångskostnader. Det är viktigt att förstå varför man tappade frågan och för att få en förutsebarhet i rättstillämpningen.

Därför har vi granskat i vilken mån domstolarna motiverar de låga ersättningsnivåerna vid hel eller delvis vinst. Resultatet är en stor besvikelse.

I snitt saknar tre av fem domar en motivering gällande domstolens resonemang när full ersättning inte beviljas. Det innebär att merparten av dem som vinner mot det offentliga och inte erhåller täckning för sina utgifter aldrig får reda på varför det gick som det gick i ersättningsfrågan.

I de mål där ersättningen motiveras finns ett par återkommande teman: parten har inte gett in tillräckligt med underlag för att styrka kostnaderna, bifallet i domstol beror inte på partens insats utan att Skatteverket själva ändrat uppfattning samt att rättsläget varit oklart och att en viss ersättning på grund av detta kan godkännas.

Självfallet måste man lämna in tillräckliga underlag för att erhålla ersättning, så där kan inte domstolarna klandras. Att däremot beröva någon rätt till ersättning för att Skatteverket själva byter fot är dock orimligt. Ett sådant fall är uppe till prövning i Högsta förvaltningsdomstolen nu.

Där har den skattskyldige vunnit målet efter att ett annat mål får prejudicerande verkan. Det må vara så att den enskilde inte själv haft avgörande betydelse för målets utgång, men det är ändå horribelt att nästan helt beröva den skattskyldige rätten till ersättning.

Rättsäkerhet bygger på ett antal principer, däribland vikten av förutsebarhet. Vad dina gärningar får för rättsverkningar måste i rimligaste mån kunna förutses för ett system ska vara rättssäkert. När domstolarna inte motiverar hur de resonerat blir det svårt att förutse hur de ska agera nästa gång.

En duktig domare skriver domen så att den tappande parten förstår varför den förlorat. Det är viktigt för domstolarnas förtroende att de visar upp hur de resonerat för att nå sin slutsats. Om den tappande parten inte förstår varför den förlorat finns en överhängande risk att man börjar misstro rättsväsendet.

Nu är det dags att domstolarna tar ansvar för sin domskrivning.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här