En toppchef på ett riskkapitalbolag, som dömts i skattebrottsmål, överklagar nu domen till Svea hovrätt.
Han medger felaktiga uppgifter i deklarationen men hänvisar till att ansvaret ligger hos arbetsgivaren.
Riskkapitalisten, som har arbetat på två av Sveriges största riskkapitalbolag under totalt 20 år, dömdes av Attunda tingsrätt för vårdslös skatteuppgift i slutet av december. Påföljden blev villkorlig dom och 80 dagsböter om 1 000 kronor. Han tvingas dessutom betala skattetillägg med 40 procent på den skatt som ska tas ut på 4,4 miljoner kronor.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Har inte redovisat vinst om 4,4 miljoner kronor
Åklagaren i målet, kammaråklagare Gunnar Zetterqvist, har beskrivit att riskkapitalisten av grov oaktsamhet i inkomstdeklarationen avseende inkomståret 2015 lämnat oriktig uppgift och därigenom ”gett upphov till fara för att skatt med sammanlagt drygt 1,3 miljoner kronor skulle undandras det allmänna”.
Den oriktiga uppgiften har bestått i att riskkapitalisten underlåtit att redovisa vinsten på drygt 4,4 miljoner kronor efter en försäljning av aktier i ett bolag som han har investerat i.
Riskkapitalisten, som försvaras av advokat Olof Kullinger från advokatfirman Nordia, har å sin sida erkänt de faktiska uppgifterna men bestritt att han ska dömas på grund av att han inte varit grovt oaktsam. Han har medgett åklagarens yrkande om skattetillägg.
Ville ge en förtroendesignal
Riskkapitalisten har förklarat att han investerat i ett bolag där samtliga andra investerare var managers, så kallad MIP. Bolaget gick ”knackligt” men de lyckades vända bolaget och göra exit genom att sälja det vidare i december 2015.
Han förklarar att han investerade i det aktuella bolaget för att om man inte investerar så sänder man ut en signal om att man inte tror på bolaget.
När bolaget såldes tog riskkapitalbolaget, som han arbetar för, fram underlag avseende skatt och vinst utifrån de ingångsvärden som fanns att tillgå och därefter tog EY fram deklarationsunderlag.
Han redogjorde själv för sina två privata investeringar som härrörde från hans tid hos sin gamla arbetsgivare. Resten sköttes av det riskkapitalbolag som han i dag arbetar för samt av EY.
”Han hörde ingenting förrän i september 2017 då han fick brev från Skatteverket. Det var en katastrof. Han kunde inte se hur det hade kunnat ske”, framgår det av domen.
Tog kontakt med skatteansvarig hos arbetsgivaren
Han tog då kontakt med skatteansvarig på riskkapitalbolaget som i sin tur tog kontakt med EY som kom fram till att avyttringen av hans aktier inte hade tagits upp i deklarationen då revisonsbyrån ej hade fått dessa uppgifter från riskkapitalbolaget.
Hans uppfattning var att allt hanterades korrekt av riskkapitalbolaget och av EY.
Han beskriver att han har varit tvungen att lita på det system som var satt av riskkapitalbolaget – ”Han skulle inte göra sin deklaration”. Han hade att förhålla sig till det.
”Han fick sannolikt betalt när affären stängdes i mitten av februari 2016. Hans privatekonomi är hans frus egendom. Han har nyligen bytt bank, men då hade han ingen aning om sin privatekonomi. Han hade vid den tiden inte varit inne på sitt bankkonto på tre år”, framgår det av domen.
Omedveten oaktsamhet
Tingsrätten skriver i sin dom att det har varit fråga om omedveten oaktsamhet.
”Utifrån vad som framkommit om storleken på vinsten av den aktuella aktieförsäljningen dels i absoluta tal, dels sett i relation till hans övriga inkomster av kapital avseende samma inkomstår och även med beaktande av hans totala inkomster under det aktuella året framstår hans misstag att utelämna försäljningen i deklarationen som anmärkningsvärt”, skriver domstolen.
Domstolen pekar även på att riskkapitalisten så sent som i februari 2016 uttryckligen blivit informerad om försäljningen och därmed sammanhängande vinst och att han trots detta några månader senare inte har reagerat på att nämnda vinst inte funnits med i det förslag till inkomstdeklaration som tagits fram av EY.
Domstolen slår fast att utifrån de insikter och kunskaper som riskkapitalisten besitter i skatterättsliga och ekonomiska frågor måste han anses ha förfarit grovt oaktsamt genom att underlåta att redovisa vinsten från den aktuella aktieförsäljningen i sin inkomstdeklaration.
Då den undandragna skatten uppgår till sammanlagt drygt 1,3 miljoner kronor kan påföljden inte stanna vid böter, enligt domstolen som dömer riskkapitalisten till en villkorlig dom som förenas med dagsböter. Dessutom påförs han alltså skattetillägg.
En skiljaktig nämndeman
En nämndeman var dock skiljaktig och pekar på att riskkapitalisten omedelbart kontaktat Skatteverket när han blivit varse om de oriktiga uppgifterna och menar att han därför inte kan anses ha gett uttryck för likgiltighet inför de beskattningsregler som gäller. Nämndemannen anser även att det saknas anledning att ifrågasätta riskkapitalistens uppgifter om att han helt förlitat sig på arbetsgivaren och EY.
Riskkapitalisten har överklagat domen till Svea hovrätt.
Riskkapitalistens försvarare advokat Olof Kullinger skriver att hans klient inte kan ligga till last att han vinnlagt sig om att korrekt redovisa försäljningar från andra, som dock var privata, investeringar.
Ingen nonchalans
”Agumentationen är omöjlig att förstå. Tyder det på en grov oaktsamhet att man vinnlägger sig om att redovisa andra försäljningar korrekt? Tvärtom är den helt centrala skillnaden att den nu aktuella investeringen relaterat till Xxx Xxxs (riskkapitalistens reds anm.) arbetsgivare”, skriver Olof Kullinger som förtydligade att investeringen inte var privat utan en investering som för riskkapitalisten var professionell och därför skulle den rapporteras från hans arbetsgivare till den externa rådgivaren för hantering i deklarationen.
Vidare skriver advokat Olof Kullinger att det inte finns någon nonchalans eller över huvud taget något risktagande i riskkapitalistens agerande. Han har tvärtom varit fullt övertygad om att ana hans investeringar hanterats korrekt och redovisats korrekt i deklarationen.
”Hans misstag består i att han har förlitat sig på att det system med ett samarbete mellan arbetsgivare och externa rådgivare, som fungerat klanderfritt under flera år, fungerade även detta år”, skriver försvararen vidare.
Långsam handläggning
Riskkapitalisten åberopar förhör med sig själv i hovrätten och enligt överklagandeskriften fungerade dessvärre inte inspelningen vid tingsrätten så förhöret måste tas upp på nytt.
Vidare uppger Olof Kullinger att riskkapitalisten lider av att ha målet hängande över sig och anser att målet har handlagts för långsamt.
Förundersökning inleddes år 2017. Det första förhöret hölls i juni 2018 och åtal väcktes i april 2019 Först under hösten 2020 hölls huvudförhandling.
Riskkapitalistens försvarare driver att målet bör behandlas med förtur och en huvudförhandling bör sättas ut så snart som möjligt i hovrätten.
