Flickan hade hösten 2014, tillsammans med en annan flicka, befunnit sig i en korridor i sin skola i Nacka. Tingsrätten ansåg att det var bevisat att flickorna fler än en gång hade uttalat ”sieg heil” och varit införstådda med att formuleringen uttryckte missaktning för folkgrupp.
När en lärare kom ut och konfronterade flickorna efter att ha hört vad de sagt skulle 16-åringen ha frågat ”är du jude eller?” – någonting som enligt tingsrätten visade att hon förstod vilken missaktning för folkgrupp som ligger i uttrycket.
Hög samtalston
Samtalstonen hade varit hög och åtminstone fem personer hade hört vad flickorna sagt. De lokaler där flickorna befann sig är öppna för alla på skolan och vissa klasser passerade alltid genom korridorerna. Det var därför en ännu större krets personer som kunde ha uppfattat uttalandena, ansåg tingsrätten. Uttalandena fick därför anses ha spritts – vilket är ett ett krav enligt straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp.
Denna uppfattning delas dock inte av hovrätten som nu går på den 16-åriga flickans linje och friar henne helt.
Uttalandet inte spritt
För att ett uttalande ska omfattas av straffansvar för hets mot folkgrupp måste det enligt praxis från Högsta domstolen ha framställts utanför den ”helt privata sfären, inför en grupp som består av fler än ett fåtal personer på ett sätt som gjort det ägnat att uppfattas av denna”.
Hovrätten anser - till skillnad från tingsrätten - inte att det är utrett att vissa klasser alltid passerar genom korridoren i fråga. Domstolen understryker också att händelsen skedde på eftermiddagen och att några andra elever än 16-åringens fyra kamrater inte har funnits i lokalerna – samt tre lärare. Detta innebär enligt hovrätten inte att 16-åringens uttalanden har uppfattats eller hade kunnat uppfattas av en grupp som består av flera än ett fåtal personer.
Foto: Jessica Gow/TT
