En ställföreträdare för ett polskt åkeriföretag som ingår i en dansk åkerikoncern åtalades för otillåten så kallad cabotagetrafik. Nu ogillar tingsrätten åtalet. Ställföreträdarens uppgifter om att varje lastbils enskilda resa innefattat både internationella transporter och cabotage samt möjligen även så kallad tomkörning är enligt tingsrätten inte orimliga eller motbevisade. Det är därför inte styrkt att åkeriet ägnat sig åt mer omfattande inrikes transporter än vad som varit tillåtliga.
Med cabotage avses att ett åkeri utför inrikestransporter i en stat där åkeriet inte har säte, exempelvis att ett utländskt åkeri både lastar och lossar gods efter att ha transporterat det inom Sverige. Inom EU är möjligheten för åkerier från andra medlemsstater att ägna sig åt cabotage i en annan medlemsstat reglerad i EG-förordning.
I den EG-förordning som gällde vid den aktuella tiden angavs att cabotage utgjordes av ”tillfälliga inrikes vägtransporter”. I en promemoria från tidigare Vägverket uttalas dels att tillåten cabotage i Sverige endast bör kunna uppgå till högst tio kalenderdagar under en trettiodagarsperiod, dels att den som säger sig utföra cabotage bör ha att styrka att transporten sker tillfälligt.
Ställföreträdaren för åkeriet har bestritt ansvar för brott och gjort gällande att trafiken varit tillfällig. Hans uppgifter om att varje lastbils enskilda resa innefattat både internationella transporter och cabotage samt möjligen även tomkörning är enligt tingsrätten inte orimliga eller motbevisade, menar tingsrätten.
Av utredningen framgår inte hur stor del av varje lastbils rörelse som utgjorts av inrikes transport. Det är därför inte styrkt att det polska åkeriet ägnat sig åt mer omfattande inrikes transporter än vad som varit tillfälliga. Åtalet för otillåten cabotage ogillas därför.
Bild: Scanpix
