En lagman vid en tingsrätt får skarp JO-kritik för att i två brottmålsdomar ha tagit med bilder på den tilltalade respektive målsäganden.
Enligt Justitieombudsmannen hade personerna ifråga ”knappast kunnat förutse att bilderna skulle ingå i domen och därmed spridas vidare till en obestämd krets och för all framtid bevars i dessa sammanhang”.
Under hösten förra året meddelade Halmstad tingsrätt dom i två mål där man infogat en rad bilder i domarna. I det ena ärendet, som gällde mord och grov mordbrand, redovisade tingsrätten delar av åklagarens sakframställan – som bland annat innehöll en närbild på den tilltalade.
I det andra ärendet, som gällde kvinnofridskränkning och misshandel, hade tingsrätten infogat ett antal bilder – denna gång på målsäganden. På en av bilderna hade målsäganden blod i ansiktet, på halsen och bröstet samt på sin delvis uppknäppta skjorta. I domen fanns också bilder från en rekonstruktion där målsäganden och en polis deltog. I bildtexten angavs polismannens namn. Dessutom fanns bilder på interiör från målsägandens hem.
I båda målen hade tingsrättens lagman suttit som ordförande och alltså ansvarat för domarnas utformning.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
JO mycket kritisk
Nu riktar Justitieombudsmannen kritik mot lagmannen och konstaterar att domstolar som tar in bilder i en dom bidrar till att sprida dessa vidare. JO skriver i sitt beslut att hon är ”synnerligen tveksam till om fotografier av parter och andra enskilda bör förekomma i en brottmålsdom” och konstaterar att införandet innebär att bilderna blir tillgängliga för samtliga som tar del av domen.
JO är sammantaget ”mycket kritisk” till att de aktuella bilderna tagits in domarna samt att tingsrätten inte gjort mer omsorgsfulla överväganden om det med hänsyn till personernas integritet var försvarligt att göra det. Enligt JO kunde den tilltalade och målsäganden i de två domarna ”knappast ha kunnat förutse att bilderna skulle ingå i domen och därmed spridas vidare till en obestämd krets och för all framtid bevars i dessa sammanhang”.
