Såväl de poliser som gjorde undersökning på plats efter anmälan, som försäkringsbolagets handläggare och utredare, tyckte att flera omständigheter i fallet var märkliga. Den aktuella lägenheten ligger i ett flerbostadshus i en förort till Stockholm, i ett område där det vid tiden för det påstådda inbrottet rör sig mycket folk. Trots detta hade ingen blivit vittne till inbrottet.
Lägenheten ligger på första våningen, cirka fyra meter ovanför marken. Paret angav att inbrottstjuvarna tagit sig in genom ett fönster med hjälp av en stege, men polisen hittade inga spår vare sig på marken, på fönstret eller inne i lägenheten, som tydde på detta scenario.
Poliserna tyckte även att oredan i lägenheten var anmärkningsvärd; en polis kommenterade att han aldrig tidigare sett att en inbrottstjuv skulle ha tagit ut kläder ur garderoben och kastat dem på sängen på det sätt som skett här. En annan polis sade att han aldrig tidigare varit med om att en inbrottstjuv skulle ha slitit ut och kastat leksaker överallt på det sätt som skett i detta fall. Han har heller aldrig varit med om att man vid ett inbrott inte hittat några spår alls från gärningsmannen.
Även andra omständigheter var märkliga, och försäkringsbolaget kontaktade därför en fransk detektiv, verksam i Sierra Leone, för att verifiera riktigheten av de dokument som makarna gett in till bolaget. Detektiven fann att dokumenten var behäftade med flera fel. Bland annat stämde inte de på överlåtelsehandlingarna uppgivna adresserna. Även nödvändiga officiella intyg var felaktiga, saknade underskrift eller saknades helt och hållet.
Tingsrätten finner att alltför många frågetecken kan sättas kring tillförlitligheten av lämnade uppgifter för att det vid en samlad bedömning ska kunna anses vara mera antagligt att försäkringsfall föreligger än att så inte är fallet. Makarnas talan ogillas därför.
