Nima Sanandaji och Thomas Idergard ligger bakom en Timbrorapport som presenterades i går, måndag. Enligt rapporten uppbär uppskattningsvis 70 000 unga, eller nära tre procent av alla personer mellan 20 och 39 år, sjuk- eller aktivitetsersättning i Sverige.
– Det illustrerar hur politikerna faktiskt missbrukar socialförsäkringen, som ju är tänkt att vara ett stöd för försörjning och omställning vid tillfälligt inkomstbortfall utifrån egna inbetalda avgifter, och representerar en destruktiv passivisering av svenska ungdomar.
Rapporten visar att andelen förtidspensionerade ungdomar är högst i de delar av landet där arbetsmarkanden är som svagast.
– Det illustrerar tydligt att många av de förtidspensionerade ungdomarna är dolt arbetslösa, snarare än för sjuka för att kunna arbeta. Detta sätt att gömma undan arbetslösa ungdomar i den officiella statistiken genom att inte räkna in dem i arbetskraften gör att Sverige står ut i ett internationellt perspektiv.
Den svenska socialförsäkringen fångar många i ett bidragsberoende som är destruktivt för både de enskilda individerna och samhällsekonomin, menar Nima Sanandaji och Thomas Idergard.
– Det är ett mycket märkligt sätta att behandla Sveriges unga. Det första steget för att lösa problemet är att helt enkelt sluta förtidspensionera de unga. Istället bör ett särskilt försörjningssystem skapas för det fåtal som faktiskt på grund av ohälsa inte kommer att kunna jobba någon gång i livet.
Sedan måste den svenska arbetsmarknaden liberaliseras, politiska förändringar måste göra det lättare att skapa jobb till unga. Det kan till exempel handla om åtgärder som minskar kostnader och risker för att anställa genom till exempel skatte- och avgiftssänkningar och reformer av arbetsrätten, menar Nima Sanandaji och Thomas Idergard.
– I vår kritik mot den omfattande förtidspensioneringen av unga ligger också en värdering av att om man är ung och arbetsför men inte kan få ett jobb på sin ort eller inom det yrke som man har en utbildning för, så är det självklart att man måste flytta till en ort, eller söka jobb i en bransch, där det finns jobb, istället för att försörjas av offentliga försäkringar eller bidrag.
I Gotlands län får flest unga sin försörjning via socialförsäkringen, medan Stockholms län har den lägsta siffran. Kommuner som präglas av hög ungdomsarbetslöshet tenderar också att ha höga ohälsotal bland unga. När det gäller ohälsotalen i stockholmskommunerna ligger Norrtälje och Nynäshamn i topp, medan siffrorna är lägst i Solna och på Lidingö.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
