Två makar åtalades i tingsrätten för brott mot områdesskydd sedan de inom strandskyddat område på sin fastighet haft en badtunna uppställd, utan dispens.
Tingsrätten fann att badtunnans placering i någon mån begränsat tillgängligheten till området i fråga, och att den gett ett privatiserande intryck. Gärningen, som begåtts genom oaktsamhet, utgjorde därför brott mot områdesskydd.
Domstolen godtog dock fastighetsägarnas uppgifter om att det endast varit fråga om en tillfällig placering, samt anmärkte att de även följt avlägsnandeföreläggande från kommunens miljönämnd.
Tunnan hade heller inte hindrat allmänheten från att disponera strandområdet. Gärningen skulle enligt rätten anses som ringa och därför vara straffri.
Åklagaren överklagade och gjorde i första hand gällande att tingsrätten gjort sig skyldig till ett grovt rättegångsfel genom att inte pröva om allmänheten avhållits från strandskyddsområdet, i enlighet med gärningsbeskrivningen. I andra hand yrkades på bifall till åtalet.
Hovrätten finner dock att tingsrätten, då den funnit gärningen styrkt, uttryckligen tagit ställning till frågan om avhållande och något rättegångsfel har därför inte förekommit. Domstolen delar även underinstansens bedömning att gärningen ska anses som ringa. Tingsrättens dom fastställs nu därför.
Foto: Scanpix
