Tidöpartierna vill att den som döms ska bli villkorligt frigiven först tidigast när tre fjärdedelar av fängelsestraffet har avtjänats.
Tidöpartierna öppnar även för ett tidsobestämt frihetsberövande.
Kriminalvården ska även få skarpare verktyg för att kunna sänka ribban för när den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas fram.
Justitieminister Gunnar Strömmer håller under onsdagen pressträff tillsammans med Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet (SD), Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson (KD) och Martin Melin, rättspolitisk talesperson (L) och presenterar förslag på skärpta regler för villkorlig frigivning.
Justitieminister Gunnar Strömmer berättar att partierna vill gå längre än utredaren föreslagit när det gäller ändringarna av reglerna för villkorlig frigivning. Regeringen planerar att återkomma med lagrådsremiss och planen är att de nya reglerna ska träda i kraft 1 januari 2026.
Tidöpartierna bereder även ett förslag om en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, så kallat säkerhetsstraff, som ska kunna dömas ut till särskilt samhällsfarliga personer med hög återfallsrisk. Enligt Gunnar Strömmer jobbar Tidöpartierna med att detta förslag ska vara på plats i mars nästa år, vilket är en tidigareläggning med två år.
Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet (SD, berättar under presskonferensen att reglerna som i dag säger att de som döms till fängelse idag friges efter två tredjedelar av den utdömda påföljden och så har det sett ut under 25 år. Brottsligheten har dock förändrats. Nu vill Tidöpartierna ändra detta så den som döms ska bli villkorligt frigiven först tidigast när tre fjärdedelar av fängelsestraffet har avtjänats.
Sanktioner vid misskötsamhet
Denna förändring kommer dock ske successivt för att inte belasta den redan ansträngda Kriminalvården. Först kommer detta gälla de som dömts till sex års fängelse eller mer, därefter kommer det gälla för de som dömts till tre års fängelse för att sedan gälla alla dömda.
Nedtrappningen kommer ske i den takt som Kriminalvården hinner med.
Vidare uppger Tidöpartierna att en del ändringar kommer ske även när det gäller prövotiden. Vid misskötsamhet under den villkorliga frigivningen kommer sanktioner att delas ut. Samhällets möjligheter till kontroll kommer även utökas där de villkorligt frigivning bland annat ska meddelas olika föreskrifter som handlar exempelvis om skyldighet att lämna urinprov.
Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson (KD)talar om återfallsrisken och berättar att Kriminalvården ska få skarpare verktyg för att kunna sänka ribban för när den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas fram. I dag gäller särskilda skäl, men enligt enligt förslaget ska det räcka med skäl.
– Vi är överens att den villkorliga frigivningen ska skjutas upp med 6 månader åt gången eller två år om det handlar om organiserad brottslighet. Om återfallsrisken kvarstår kan den skjutas upp med sex månader, säger han.
Lägsta straffet blir längre
Martin Melin, rättspolitisk talesperson (L) berättar att det lägsta fängelsestraffet som i dag kan dömas ut är 14 dagar. Detta ska ändras till 30 dagar. Alla ska omfattas av villkorlig frigivning och därefter en prövotid. Om man missköter sig under prövotiden ska man inte få någon villkorlig frigivning utan avtjäna hela fängelsestraffet.
Tidöpartierna utreder också möjligheten att kriminalisera rymning och införandet av en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, så kallad förvaringsdom.
