En tidigare VD får rätt i Högsta förvaltningsdomstolen som förklarar att hans inkomst från inlösen av syntetiska optioner ska beskattas i inkomstslaget kapital. HFD river därmed upp besluten från underinstanserna som ansåg att inkomsten skulle beskattas som inkomstslaget tjänst.
Under 2011 förvärvade en VD för en välkänd mobiloperatör syntetiska optioner mot marknadsmässig ersättning från moderbolaget till hans arbetsgivare. Optionerna kunde fritt lösas in under en viss tid och gav honom en rätt att vid inlösen få ett belopp motsvarande skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna i bolaget och ett på förhand bestämt lösenpris.
Om vd:n överlät optionerna hade bolaget förköpsrätt och om han lämnade sin anställning hos koncernen hade bolaget rätt till återköp. Ersättningen i båda dessa fall skulle motsvara optionernas marknadsvärde vid den tidpunkt då bolaget köpte optionerna.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Löste in sina optioner
Vd:n löste in sina optioner under 2016. I sin inkomstdeklaration för det året redovisade han skillnaden mellan det belopp han erhöll och det pris han betalat för optionerna i inkomstslaget kapital. Skatteverket ansåg dock inte att optionerna kunde behandlas som värdepapper och beslutade att den inkomst som han hade tagit upp i inkomstslaget kapital i stället skulle beskattas i inkomstslaget tjänst.
VD:n överklagade men förvaltningsrätten i Stockholm avslog överklagandet. Domstolen ansåg att villkoret om att bolaget hade rätt att återköpa optionerna om VD:n avslutade sin anställning medförde att han inte hade någon ovillkorlig rätt att behålla optionerna vid anställningens slut. Villkoret innefattade därför, menade domstolen, ett krav på fortsatt anställning för att han skulle få behålla redan förvärvade optioner och innebar att optionerna inte kunde behandlas som värdepapper.
Vd:n överklagade till Kammarrätten i Stockholm som gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten och avslog överklagandet.
Får prövningstillstånd i HFD
Han överklagar till Högsta förvaltningsdomstolen och yrkar att han ska beskattas i enlighet med sin inkomstdeklaration för 2016 samt att han ska beviljas ersättning för kostnader i kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen med 97 500 kronor.
Han får prövningstillstånd och frågan för HFD blir om syntetiska optioner som en anställd förvärvar från arbetsgivarens moderbolag − på villkor att bolaget har rätt att återköpa optionerna till marknadsvärde om den anställde lämnar sin anställning – ska behandlas som värdepapper vid beskattningen.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening finns det inte skäl att i nu aktuellt hänseende göra skillnad mellan köpoptioner och syntetiska optioner.
”Även i förevarande fall föreligger en rätt till marknadsmässig ersättning om moderbolaget påkallar återköp och uteblivet återköp leder inte till att optionerna förfaller. De syntetiska optionerna ska därför behandlas som värdepapper vid beskattningen”, skriver Högsta förvaltningsdomstolen.
Vd:n får rätt
Beskattningen av värdeförändringen efter förvärvet ska således ske i inkomstslaget kapital i enlighet med VDn:s yrkande och redovisning i inkomstdeklarationen för 2016. Hans överklagande ska därmed bifallas.
Högsta förvaltningsdomstolen bedömer att vd:n medges ersättning med sammanlagt 60 000 kronor för kostnaderna i kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.
