Avsaknad av DNA-bevisning och viss diskrepans mellan målsäganden och ett vittnes berättelse frikänner inte en 56-årig man från ett våldtäktsåtal.
Det konstaterar Svea hovrätt som i motsats till tingsrätten dömer mannen till två års fängelse för en våldtäkt i Tantolunden under midsommarafton 2020.
Den 56-årige mannen åtalades för att ha våldtagit en kvinna i Tantolunden i Stockholm under midsommarafton 2020.
Målsäganden uppgav under huvudförhandlingen att hon befunnit sig i parken under stora delar av eftermiddagen och kvällen och vid flera gånger behövt uppsöka toaletten. Då kön till dessa var så långa hade hon och sällskapet kommit på att de kunde uträtta sina behov bakom en container i parken.
Kom bakifrån
Vid ett av tillfällena hade hon sällskap av en annan kvinna som ställde sig vid ena sidan av containern och ”höll koll”. Hon drog ner byxor och trosor till knävecken och satte sig ordentligt på huk och kissade med ryggen vänd mot väggen och ansiktet mot vattnet. Hon kunde se sin kompis, men de hade inte ögonkontakt. När hon nästan var klar så kände hon att ”någonting rörde henne i hennes underliv”. Det var någon som kom bakifrån och tryckte in fingrar i hennes vagina. Hon tror att det var mer än ett finger och de var halt inne i henne. Hon blev chockad och försökte ställa sig upp. Det var svårt att snabbt ställa sig upp från den ställningen och personen höll även ner henne genom att ha en hand på hennes axel. När hon kom upp och försökte dra upp byxorna tryckte personen, som hon såg var en man, in sina fingrar igen.
När hon kommit upp på benen och fått på sig byxorna ställde mannen sig bredvid henne. Hon frågade ”Vad gör du?”. Mannen mumlade någonting och sa, enligt målsäganden, ”I like this”. Hon frågade igen vad han höll på med, men han bara stod där. Hon tror att hon puttade till honom lite lätt med vänster hand innan hennes väninna kom och mannen gick sedan iväg. De pekade sedan ut mannen för ordningsvakterna som befann sig i parken, och han greps.
Den åtalade mannen förnekade gärningen och bestred att han var på den aktuella platsen.
Friades i tingsrätten
Stockholms tingsrätt frikände den åtalade mannen och konstaterade att varken målsäganden eller den väninna som ”höll koll” hade sett mannens ansikte. De hade, enligt tingsrätten, också lämnat olika uppgifter angående hans klädsel samt om vad som hände vid containern. Tingsrätten ansåg också att målsäganden, som enligt ett rättsintyg vägde 60 kilo, ”måste ha varit kraftigt berusad efter att enligt sina egna uppgifter ha druckit en stor mängd alkohol”.
Tingsrätten beaktade också att Polisen som grep mannen satt papperspåsar på hans händer i syfte att inte förstöra bevisning. En analys av påsarna hade visat att det på vänster hand endast fanns DNA från honom själv och på höger hand hans DNA samt från en ytterligare person. Det kunde dock inte påvisas att detta DNA kom från målsäganden. Enligt tingsrätten borde hennes DNA funnits på hans händer om han skulle ha begått gärningen då han inte haft möjlighet att tvätta dessa innan han greps.
Det kunde därför, enligt tingsrätten, inte uteslutas att målsäganden och vänninan misstagit sig vid utpekandet – och våldtäktsåtalet ogillades.
Hovrätten dömer mannen för våldtäkt
Domen överklagades till Svea hovrätt – som nu dömer mannen i enlighet med åtalet. I domen konstaterar hovrätten, i likhet med tingsrätten, att målsäganden har blivit utsatt för det som åklagaren påstått. Till skillnad från underinstansen anser hovrätten också att målsäganden och väninnan tycks ha bra minnesbilder samt att diskrepansen mellan de bådas uppgifter inte har någon avgörande betydelse.
Även om de båda hade druckit alkohol vid tillfället har det, enligt hovrätten, ”inte framkommit något skäl att tro att detta i någon avgörande mån har påverkat deras observationsförmåga”. Mot bakgrund av detta anses deras utpekanden av mannen ha ”ett mycket starkt bevisvärde” – som också får stöd av en ordningsvakts uppgifter. Att målsäganden och väninnan skulle misstagit sig och pekat ut fel man på platsen framstår enligt hovrätten som uteslutet. I motsats till deras uppgifter har mannens uppgifter istället varit detaljfattiga och anses inte förändra bedömningen. Inte heller omständigheten att det DNA som påträffats på hans ena hand inte kunnat matchas mot någon person förändrar bedömningen, enligt hovrätten.
56-åringen döms därför för våldtäkt till fängelse i två år.
