En 53-årig man döms av hovrätten till två års fängelse för våldtäkt på tåg. I tingsrätten friades mannen från brottsmisstankarna – men rättens ordförande var skiljaktig.
Nu går Hovrätten helt och hållet på rådmannens bedömning i målet.
En kvinna satt på ett fjärrtåg på väg mot Stockholm. Hon satt vid fönstret. Platsen bredvid henne var tom. På andra sidan mittgången satt en 53-årig man. Under resan reste han sig upp från sin plats och frågade om han fick sätta sig bredvid målsäganden. Hon svarade att det gick bra och han satte sig på hennes högra sida. Han frågade henne om hon bodde ensam och hur gammal hon var. Därefter går målsägandens och 53-åringens uppgifter om händelseförloppet isär. I målet finns ett vittne som satt i samma tågvagn.
Våldtäkt
Enligt kvinnan och åklagaren har 53-åringen förgripit sig på henne, som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag med henne som inte deltog frivilligt. Enligt 53-åringen har han endast smekt kvinnan med hennes samtycke, men han penetrerade aldrig henne. Enligt tingsrätten stod alltså ord mot ord.
I tingsrätten presenterades även ett sakkunnigutlåtande från NFC som visar att DNA från minst två personer har påvisats från prov tagna på 53-åringens vänstra hand. Huvuddelen av DNA:t överensstämmer med honom själv och resultaten talar starkt för att den mindre delen av DNA:t kommer från kvinnan. Var DNA:t kommer ifrån på kvinnans kropp är dock inte utrett i målet och därför är det inte enligt tingsrätten utrett att mannen har förgripit sig på kvinnan så som hon påstått. Skadebilden på kvinnan är också för oklar för att kunna ge stöd åt målsägandens uppgifter om penetration, enligt tingsrätten.
Enligt tingsrättsdomen har vittnet på tåget haft en skymd sikt och har inte sett påstått händelseförlopp. Hans uppgifter är följaktligen begränsade.
53-åringen har erkänt att han tagit målsäganden på brösten, smekt låren samt försökt pussa henne. Frågan är om han agerat med uppsåt. Tingsrätten menar att 53-åringen kan ha uppfattat situationen som att beröringen var välkommen. Vid detta förhållande är det inte bevisat han att agerat med nödvändigt uppsåt. Han frikändes även för sexuellt ofredande.
Rådmannen var skiljaktig
I tingsrättsdomen var rådmannen skiljaktig i båda åtalspunkterna. Rådmannens bedömning är att kvinnans uppgifter framstår som både trovärdiga och tillförlitliga. Rådmannens bedömning är också att skadorna hos kvinnan som framgår av rättsintyget ger starkt stöd åt kvinnans uppgifter. Rådmannen pekar även på DNA-analysen som gjorts av NFC och menar att analysresultatet ger ett starkt stöd åt kvinnans uppgifter.
Rådmannen anser även att vittnesmålet från medpassageraren ger ett starkt stöd för kvinnans berättelse. Rådmannen pekar på att vittnet bland annat berättat att han kunde se en del mellan sätena, bland annat att 53-åringen hade sina armar över på målsägandens sida. Han har vidare omvittnat att det kändes som om något inte stämde varför han strax därefter, när mannen slängde sig över målsäganden för att kyssa henne, gick fram till deras stolsrad och fick då bekräftat att allt inte var som det skulle. Enligt vittnets egna iakttagelser hade 53-åringen ”kladdat” på målsäganden. Vittnet har tillagt att målsäganden kort efter hans ingripande berättade för honom och tågpersonalen om vad mannen hade gjort på henne.
Efterhandskonstruktion
”Uppgiften att han, som är drygt 30 år äldre, uppfattat det mycket korta mötet med målsäganden, 20 år, som ett ömsesidigt kärleksmöte är i sig osannolik och N.Ns uppgift att målsäganden i ord och handling skulle ha gett uttryck för sitt val att delta framstår som en efterhandskonstruktion”, skriver Rådmannen i sin skiljaktiga mening.
Vidare skriver Rådmannen att ”enligt mina överväganden ska N.N dömas för våldtäkt. Straffvärdet för gärningen motsvarar fängelse två år varvid jag beaktat att det varit ett kortvarigt händelseförlopp”.
Hovrätten går på ordförandens bedömning
Den friande tingsrättsdomen överklagades av åklagaren till hovrätten som nu dömer den 53-årige mannen för våldtäkt till fängelse i två år. Han ska också ge ett skadestånd till kvinnan om 115 000 kronor.
Hovrätten skriver att beträffande bevisvärderingen delar hovrätten inte tingsrättens bedömning, utan instämmer i allt väsentligt med den skiljaktiga meningen i domen, ”där tingsrättens ordförande utförligt redogör för den framlagda utredningen och sin värdering av denna”.
Hovrätten bestämmer även att 53-åringen ska häktas och vara häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.
