Telenor har bestritt ändring med hänvisning till att bolaget på grund av naturreservatets gränsdragning och topografi inte haft annat val i fråga om placering. Enligt motparterna är syftet med föreskrifterna att området ska skyddas mot exploatering och störande inslag i miljön, något som också bör anses omfatta mobilteletorn trots att sådana inte fanns vid bestämmelsernas tillkomst.
Av länsstyrelsens bevarandeplan framgår att bevarandemålet för området bland anant är att upprätthålla häckningsförhållanden för vissa fågelarter. Regeringsrätten konstaterar att tillstånd krävs för åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i området. Domstolen finner med hänvisning till EG-domstolens praxis att risk för betydande påverkan föreligger om sådan påverkan på grundval av objektiva kriterier inte kan uteslutas. Med hänsyn till detta jämte försiktighetsprincipen finner Regeringsrätten att utgångspunkten ska vara att kommersiell användning av marken är förbjuden annat än i vissa särskilda fall. Vid bedömning av föreskrifternas syfte och ändamålet med reservatet anses upprättande av mobilteletorn otillåtet. Regeringsrätten upphäver underinstansernas domar och fastställer länsstyrelsens beslut.
Källa: Blendow Lexnova
