Förvaltningsrätten prövade aldrig frågan om beräkning av räntan på skattekontot trots att Telenor begärde det. Kammarrätten återförvisar målet men delar i övrigt förvaltningsrättens bedömning i fråga om arbetsgivaravgifter för två personer.
Skatteverket beslutade genom omprövningsbeslut den 23 april 2019 att skönsmässigt påföra Telenor ASA arbetsgivaravgifter avseende oredovisade löner får redovisningsperioderna 2014, 2015 och 2016. Skatteverket beslutade samtidigt att påföra bolaget skattetillägg.
Bolaget yrkade i första hand att Skatteverkets beslut skulle upphävas. I andra hand yrkade bolaget att Skatteverkets beslut ska delvis upphävas och att arbetsgivaravgifterna ska justeras ned med hänsyn till de arbetsgivaravgifter som bolaget har betalt i Norge. Bolaget yrkade även att påfört skattetillägg skulle tas bort.
Undantag av handlingar från Skatteverkets granskning
Skatteverkets kontrollverksamhet genom revision, bevissäkring, tillsyn över kassaregister och kontrollbesök begränsas av den granskades möjlighet att begära att handlingar undantas från granskning. Då undantag av handlingar från granskning kräver en begäran från den granskade, är det av stor betydelse att denne känner till vilka handlingar som inte får granskas. Tobias Almqvist redogör, mot bakgrund av lagstiftning, förarbeten och rättsfall, för reglerna och hur enskilda kan bevaka sina intressen.
En var styrelseledamot
Till stöd för sitt överklagande förde bolaget fram i huvudsak följande: För att socialavgiftslagen ska kunna användas utanför Sverige krävs att det har fattats ett beslut från behörig myndighet om försäkringsförhållande avseende den enskilda personen. Något sådant beslut har inte fattats för de två berörda personerna.
Det har därför inte funnits någon skyldighet för bolaget att betala arbetsgivaravgifter enligt svensk lagstiftning.
Den ena personen har vidare varit styrelseledamot i bolaget. Hon har som styrelseledamot inte varit anställd. Hon har inte fått någon lön för arbete i Norge, utan har endast mottagit styrelsearvode för uppdraget som styrelseledamot.
Den andre jobbade och bodde i Norge
Den andre personen har under de aktuella åren bott tillsammans med sin familj i Norge och arbetat heltid i Norge, Han har samtidigt haft en deltidsanställning som gästlärare på Linnéuniversitetet i Sverige. Att han har varit anställd som gästlärare innebär inte att han har varit offentligt anställd i den mening som avses i förordningen.
Ersättning till styrelseledamot ska beskattas som inkomst av tjänst
Förvaltningsrätten ansåg bland annat att svensk lagstiftning ska ligga till grund för bedömningen om Skatteverket har haft grund för att påföra bolaget underlag för arbetsgivaravgifter. Av rättspraxis följer att styrelsearvode i normalfallet ska beskattas som inkomst av tjänst hos den som utför uppdraget som styrelseledamot. Detta innebär enligt förvaltningsrättens bedömning att den ersättning som bolaget har betalat till en av de berörda personerna för uppdraget som styrelseledamot är sådan avgiftspliktig ersättning som aves i socialavgiftslagen.
Skatteverket har mot denna bakgrund haft rätt att påföra bolaget arbetsgivaravgifter avseende den ersättning som utbetalats till ledamoten.
Samma utgång i Kammarrätten
Enligt förvaltningsrätten innebär inte omständigheten att den andre personen har varit anställd som gästlärare innebär inte att Skatteverket inte har haft rätt att påföra bolaget arbetsgivaravgifter avseende den ersättning som betalats ut till mannen.
Det blir samma utgång i Kammarrätten i Stockholm i fråga om arbetsgivaravgifterna.
Men kammarrätten meddelar samtidigt prövningstillstånd i fråga om ränta på skattekontot. I sitt överklagande till kammarrätten för bolaget fram att förvaltningsrätten inte har prövat om det föreligger rättslig grund att beräkna räntan på det sätt som Skatteverket har gjort. Kammarrätten noterar att förvaltningsrätten inte nämner räntorna i sin dom. Kammarrätten finner därför att frågan inte har prövats av förvaltningsrätten. Kammarrätten undanröjer förvaltningsrättens dom i de delar de avser ränta på skattekontot och visar målen åter till förvaltningsrätten för prövning i denna del.
