Den ekonomiska brottsligheten inom näringslivet är kvar på samma nivå som för två år sedan, men bland bolag inom teknik-, media- och kommunikationsbranscherna så har den ekonomiska brottsligheten däremot ökat markant sedan 2020. Det visar en ny undersökning från PwC.
En ny undersökning från PWC visar att ekonomisk brottslighet inom näringslivet tycks befinna sig på en platå. 46 procent av de medverkande företagen uppger att de upplevt någon form av bedrägeri eller ekonomisk brottslighet under de senaste 24 månaderna, vilket i princip är på samma nivå som i den senaste undersökningen som genomfördes 2020.
– Även om den totala utvecklingen är kvar på samma nivå, så ser det väldigt olika ut inom de olika kartlagda branscherna. Bland bolag inom teknik, media och kommunikationser vi en ökning och här rapporterar närmare två av tre bolag någon form av ekonomisk brottslighet. Men sedan finns det förstås även risk för mörkertal som inte rapporteras, berättar Cecilia Cederberg som är ansvarig för Forensic Services på PwC.
Gärningsmännen
Resultaten visar även på en trend när det gäller de kriminella aktörerna. Allt fler brott begås nämligen från utsidan av organisation. Närmare 70 procent av bolagen som utsatts för ekonomiska brott med stor påverkan, uppger att incidenterna ägde rum via en extern attack eller samröre mellan externa och interna aktörer. Enligt PWC är dettaen tydlig ökning med sju procentenheter i jämförelse med undersökningen från 2020. Samtidigt är de interna förövarna färre och ligger nu bakom cirka en tredjedel av incidenterna.
Mer strukturerad
Enligt undersökningen har påverkan från hackare och organiserad brottslighet ökat avsevärt under de senaste två åren. Nästan en tredjedel av fallen där externa gärningsmän var inblandade utfördes av hackare och 28 procent har kategoriserats som organiserad brottslighet. Det här är ökningar med sju respektive nio procentenheter sedan 2020.
– Den organiserade brottsligheten blir allt mer strukturerad och specialiserad med tydliga mål och incitament. Det är ofta svårare att skapa skydd mot externa aktörer, eftersom den egna organisationen inte har tillräckliga förebyggande åtgärder med interna verktyg som uppförandekoder, utbildningar och utredningar, kommenterar Cecilia Cederberg.
