Systern berättade att hon år 2006 hade tagit ett banklån för broderns räkning och att de avtalat om att han skulle betala tillbaka lånet när hans ekonomi var bättre.
Systern sa också att syskonen tagit ett gemensamt lån år 2007. Brodern ska då ha fått lånesumman medan systern betalat av lånet ensam.
Nyköpings tingsrätt konstaterade att kvinnan inte hade tillräckligta bevis för att kunna visa att hon verkligen gjort någon avbetalning av 2007 års lån.
Överföringen ostridig
Av beslutsunderlaget för banklånet från år 2006 framgick att syftet med lånet var att ”hjälpa bror som har ekonomiska trassel”. Det är också utrett att hon fört över lånesumman till hans konto.
Kvinnan sa att hon inte hade vågat kräva tillbaka beloppet medan brodern levde eftersom hon var rädd för honom och eftersom han var deprimerad. De hade heller ingen kontakt under åren 2007-2011.
Tingsrätten anser att dödsboet inte kunnat bevisa att överföringen inte var förenad med ett återbetalningsvillkor. Domstolen beslutade därför att dödsboet skulle betala tillbaka pengarna till kvinnan.
Hovrätten ändrar domen
Svea hovrätt kommer nu till motsatt slutsats om 2006 års lån. Enligt hovrätten är det kvinnan som ska styrka att det verkligen har varit fråga om ett lån mellan syskonen. Det faktum att hon har fört över pengar till broderns bankkonto räcker inte i sig för att bevisa att det har varit fråga om ett lån.
Hovrätten pekar på utredningen som visar att syskonen har haft flera ekonomiska affärer efter år 2006. Att lånet då inte hade reglerats, trots att det funnits tillfällen att göra det, talar enligt hovrätten för att syskonen inte har avtalat om något lån.
Hovrätten anser att kvinnan inte har lyckats visa att överföringen utgjorde ett lån. Dödsboet är därför inte skyldigt att betala tillbaka summan till henne och tingsrättens dom ska därför ändras i den delen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT, Jessica Gow/TT
