Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN, har granskat polisens hantering av personuppgifter i systemen Sign och Afis-Sign – som i polisdatalagen kallas signalementsregistret.
Systematiska brister
SIN skriver att det finns ”systematiska brister” i systemet Sign. Enligt nämnden borde sex av tio registreringar ha varit utsorterade:
”De gallringstider som anges i systemet är felaktiga i förhållande till de frister som gäller enligt polisdatalagen. De rutiner som Polismyndigheten har infört för att säkerställa att gallring sker i tid har uppenbarligen inte fungerat, eftersom så många som sex av tio granskade ärenden borde ha varit gallrade.”
27 000 har access
Nämnden slår också ned på att så många har tillgång till registret; 27 000 personer inom polisen kan komma åt uppgifterna.
Nämnden skriver:
”Den bristande gallringen är allvarlig eftersom uppgifterna förekommer i ett system med ett så stort antal behöriga användare. Den felaktiga behandlingen tycks vidare bero på systematiska brister vilket i sin tur kan innebära att det finns många personuppgifter i registret som inte borde finnas där.”
Förutsätter nya rutiner
Att polisen inte gallrat uppgifterna i registret innebär att personer vars uppgifter rensats ut från andra system ändå riskerar att förekomma i signalementsregistret.
SIN skriver:
”Att uppgifter fortsätter att behandlas i Sign efter gallring ur misstankeregistret och belastningsregistret sätter dessutom gallringsbestämmelserna för nämnda register delvis ur spel. Detta eftersom förekomst i Sign visar att personen i fråga antingen har begått eller varit misstänkt för brott.”
SIN riktar nu skarp kritik mot polisen och skriver att man ”förutsätter att nya gallringsrutiner införs”.
Foto: Claudio Bresciani / TT
