Lagrådet riktar skarp kritik mot beredningsprocessen när regeringen vill minska den asylrelaterade invandringen.
”Materian är svåröverblickbar, men Lagrådet kan åtminstone göra den bedömningen att en förenklad syn på flyktinginvandring har lett till förslag som är otillräckligt genomlysta och brister i den demokratiska förankring som remissförfarandet är
avsett att säkerställa”, står att läsa i yttrandet.
Regeringen vill minska den asylrelaterade invandringen till vad man beskriver som ”hållbara nivåer” i syfte att skapa bättre förutsättningar för integration samt för att minska utanförskapet.
Därför vill man bland annat anpassa de svenska reglerna för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU:s rättsliga miniminivå.
I den lagrådsremiss som nu granskats av Lagrådet har man därför föreslagit att möjligheten för vissa utlänningar att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras ur utlänningslagen. Remissen innehåller också fler förslag, däribland att det så kallade gränsförfarandet för asyl ska tillämpas i fler situationer än de som är obligatoriska enligt EU-rätten.
Skarp kritik mot beredningen
Lagrådet riktar nu skarp kritik av den beredning som föregått lagrådsremissen.
Bland annat lyfts att Lagrådets granskning försvårats genom att den omfattande förändringen av rättsområdet som föreslås har delats upp på flera remisser ”med begränsade möjligheter som överblick som följd”.
Vidare anförs att det ”inte på någon punkt övervägs om och i så fall på vilket sätt en mer human flyktingreglering skulle kunna motverka målsättningarna rörande integration och utanförskap”. Inte heller berör regeringen, enligt Lagrådet, faran för att de föreslagna minimisystemet riskerar att stänga ute även de som har rätt till internationellt skydd.
”Utan en adekvat beredning av frågan om vilka verkningar den maximalt restriktiva linjen mot flyktinginvandring kan föra med sig i olika hänseenden, så kommer Lagrådet inte längre i sin bedömning än att det framstår som tveksamt att lägsta möjliga nivå på flyktingmottagandet skulle på varje punkt främja integrationen och minska utanförskapet. Och vad värre är: risken för att systemet i vissa fall stänger gränsen för också dem som verkligen har rätt till internationellt skydd är påtaglig”, skriver Lagrådet.
”Mekaniskt förhållningssätt”
Enligt juristerna präglas regeringens förhållningssätt till vad som kan vara tillräckliga skäl för internationellt skydd i Sverige av ”ett mekaniskt förhållningssätt till migrations- och asylpakten”.
Som exempel lyfts att man inte på någon punkt anlagt ett flyktingperspektiv eller ser till den enskilda människan.
Även om Lagrådet anser att beredningsarbetet är behäftat med ”allvarliga brister” konstateras i yttrandet att det inte är något alternativ att låta det rådande rättsläget bestå med hänvisning till migrations- och asylpakten.
”I ett sådant läge kan Lagrådet inte göra annat än att utan avstyrkan men med de synpunkter som framgår av yttrandet lämna ärendet ifrån sig med en erinran om att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och demokratiskt förankrad översyn inom en inte alltför avlägsen framtid”.
