– Det handlar om mycket pengar och en stor del av Sveriges bistånd. Det är viktigt att det finns insyn i hanteringen för att allmänhetens förtroende för biståndet ska vara fortsatt högt. Bristen på insyn gör att det inte är möjligt att bedöma om biståndet till internationella organisationer används på bästa sätt, säger riksrevisor Claes Norgren.
Riksrevisionen har granskat förutsättningarna för effektivitet i Utrikesdepartementets hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet, det vill säga bistånd till internationella organisationer.
Tre centrala delar i biståndskedjan har granskats – hur besluten fattas, dokumenteras och följs upp.
Granskningen visar att det inte går att förstå varför Sverige betalar en viss summa till en organisation. Besluten saknar ofta information om bakgrund, motiv och förväntade resultat. Inte heller beslutsprocessen är öppen och tydlig.
En stor del av pengarna fördelas i en informell process av den politiska ledningen, utan tydlig dokumentation. Samtidigt är det formella ansvaret delegerat till UD. Detta gör att det blir otydligt vem som ytterst är ansvarig.
Sammantaget försvåras ansvarsutkrävande, kontroll och möjligheterna till insyn, skriver Riksrevisionen. När kontrollen och insynen är begränsad riskerar brister och fel att inte upptäckas, menar myndigheten.
Riksrevisionen rekommenderar nu att regeringen förändrar hanteringen av det multilaterala utvecklingssamarbetet så att det är regeringen som fattar beslut om allt kärnstöd, det vill säga tar bort delegeringen till UD.
Regeringen bör också utveckla sin redovisning så att riksdag och allmänhet förstår hur svenska biståndsmedel används.
Under 2013 uppgick Sveriges totala biståndsram 38,2 miljarder kronor. Det multilaterala utvecklingssamarbetet hanteras nästan uteslutande av UD, till skillnad från övrigt bistånd som huvudsakligen hanteras av Sida.
Riksrevisionen har granskat samtliga beslut för de fem organisationer som fick mest stöd. Under 2013 fick UNDP, UNHCR, Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Globala fonden mer än hälften av det totala kärnstödet från Sverige.
Foto: Bertil Ericsson / TT
