År 2015 publicerade Brottsförebyggande rådet en undersökning om hot och kränkningar mot privatpersoner.
Resultatet visade att fyra procent av alla inkomna anmälningar gick så långt att man ens fattade beslut om det skulle väckas åtal eller inte.
– Det handlar om bristande bevisning, om att gärningspersonen är för ung eller att det är svårt att kunna bestämma en brottsrubricering. Det säger förstås något om behovet av att se över lagstiftningen på området, säger Moa Bladini, universitetslektor i straffrätt och doktor i juridik vid Göteborgs universitet.
Sverige ligger efter
Ett numera vanligt förekommande exempel på nätbaserade kränkningar är att unga kvinnor utsätts för spridning av bilder med sexuellt innehåll, bland annat så kallad hämndporr. Juridiskt sett är det ett nytt fenomen som inte fanns när lagarna stiftades.
– Vår lagstiftning är inte tänkt utifrån såna situationer och det gör det komplicerat. Det ska ju vara en viss tröghet i systemet, men Sverige ligger lite efter sina nordiska grannländer här.
– Även om det råder en del osäkerhet kring tillämpningarna så har Norge, Finland och Danmark en mer uppdaterad lagstiftning. Men det finns förslag om en ny bestämmelse så det kan hända att det ändras inom kort, säger Moa Bladini.
”Kan leda till att kvinnliga röster riskerar att tystna”
Det finns ett flertal problem kopplade kopplade till nätkränkningar. En sådan handlar om vilka som i slutänden får höras i den offentliga debatten.
– Straffrätten är begränsad på det här området eftersom vi har ett så grundläggande skydd av yttrandefriheten. Tanken är förstås att alla ska få möjlighet att göra sina röster hörda. Men det kan få motsatt effekt och istället göra att vissa röster tystnar.
– Den som ger sig in i debatten, särskilt om det handlar om integration, invandring och jämställdhet, drabbas obönhörligen av hat, hot och kränkningar. Och hatet som riktas mot kvinnor är kopplat till person snarare än profession. Det skulle kunna leda till att fler kvinnliga röster riskerar att tystna, säger Moa Bladini.
