Generaladvokaten föreslår till avgörande i mål C-64/05 P att domstolen bifaller Sveriges överklagande. Generaladvokaten förespråkar därmed upphävande av förstainstansrättens dom T-168/02. Generaladvokaten menar att artikel 4.5 i förodningen om tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, har misstolkats.
EU-kommissionen meddelade att Tyskland fick tillstånd att upphäva ett områdes status som skyddsområde enligt direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Det var fabriken Daimler Chrysler Aerospace Airbus som ville bygga ut och använda en del av en flodmynning som förlängning av en landningsbana. En icke-statlig organisation IFAW begärde genom EU-kommissionen att få ta del av bland annat skriftväxling mellan Tyskland och staden Hamburg avseende det nyss nämnda området, och därtill närbelägna projekt, samt skrivelser från den tyska förbundskanslern. Tyskland rådfrågades av EU-kommissionen om de ville lämna ut de aktuella handlingarna. Tyskland motsatte sig dock detta. EU-kommissionen avslog därmed IFAWs begäran enligt artikel 4.5 i förordningen om tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, då de ansåg sig förhindrade att lämna ut handlingarna. IFAW väckte talan om ogiltigförklaring av EU-kommissionens beslut. Förstainstansrätten ansåg däremot att EU-kommissionens beslut inte åsidosatte artikel 4 i förordningen. Sverige har överklagat förstainstansrättens beslut och menar att innebörden av artikel 4.5 i förordningen har misstolkats.
Generaladvokaten påpekar att alla undantag från rätten till tillgång till institutionernas handlingar ska tolkas och tillämpas restriktivt. Därför menar generaladvokaten att en tolkning där medlemsstaterna har en ovillkorlig vetorätt vad gäller tillgång till handlingar som har överlämnats till en institution bara kan accepteras om det existerar tillräckligt stöd i själva lydelsen av artikel 4.5. En bokstavstolkning av artikel 4.5. i förordningen ger således inte ett klart svar.
Generaladvokaten finner mot bakgrund av en systematisk och ändamålsenlig tolkning att artikel 4.5 inte ska tolkas så, att det finns en generell skyldighet för den institution som förvarar en begärd handling, att samråda med den medlemsstat varifrån handlingen härrör, innan institutionen fattar beslut om handlingens utlämnande.
