I Sverige svarade 23 procent att de under det senaste året köpt en tjänst eller vara svart. Trots detta är acceptansen hos svenskarna när det gäller svartjobb betydligt lägre än i exempelvis Lettland och Litauen och i många Medelhavsländer.
Undersökningen visar att en mycket liten andel av svenskarna får ut en del av sin huvudsakliga lön i svarta pengar vilket indikerar att svartarbete i större utsträckning är en sidoinkomst för svenskarna. Det till skillnad från i Öst- och Centraleuropa där många får ut en del av lönen svart.
I genomsnitt arbetar fem procent av EU:s medborgare svart. Undersökningen visar att svartjobb är särskilt vanligt bland studenter, arbetslösa och egenföretagare. Det rör sig ofta om bygg- och hushållstjänster.
För att komma till rätta med svartjobbandet eller med en annan term ”odeklarerat arbete” förespråkar kommissionen lägre skatter och mindre byråkrati och stärkt samarbete mellan myndigheter med ansvar för till exempel skatter, socialförsäkringar och arbetsmarknad.
Kommissionen argumenterar också för att den fria rörligheten för arbetstagare även ska gälla de nya medlemsländerna, och att de gamla medlemsländer som tillämpar övergångsregler ska se över dem så snart som möjligt.
EU:s arbetsmarknadsministrar ska hålla en första diskussion om frågan vid rådsmötet den 6 december i år.
