Barn som flytt till Sverige har ofta varit med om traumatiska händelser både innan och under flykten, och är därför en riskgrupp för att utveckla psykisk ohälsa.
Nu visar en ny rapport från Bris att det svenska flyktingmottagandet riskerar att försämra dessa barns mående.
De senaste åren har det kommit många barn som flytt till Sverige, både ensamma och tillsammans med sina familjer. Några exakta siffror på hur många barn som lever i Sverige idag som har erfarenhet av krig och flykt är svårt finns inte, men under 2022 sökte över 20 000 barn asyl eller uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet i Sverige. Idag kom Bris rapport om hur det svenska mottagningssystemet påverkar barns psykiska hälsa.
– Att barn som flytt är en riskgrupp för att utveckla psykisk ohälsa är det nog ingen som är förvånad över, men däremot är det få som vet att mottagandet i sig kan ha lika stor påverkan på måendet som det barnet varit med om innan och under flykten. Det visar vilken möjlighet Sverige som mottagarland har att hjälpa de här barnen, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.
Sämre levnadsvillkor
I rapporten, ”Att leva en dag i taget – mottagandets betydelse för barn som flytt” har Bris sammanställt forskning om nyckelfaktorer för barns möjlighet till återhämtning efter krig och flykt, med barns och föräldrars egna erfarenheter av att komma till Sverige. Bland annat visar rapporten att Sveriges mottagande med korta uppehållstillstånd, låg dagersättning och tillfälliga boenden riskerar att öka barns psykiska ohälsa efter flykt och att ge dem sämre levnadsvillkor.
Samtliga barn i Sverige, oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte, har samma rättigheter. Detta gäller bland annat rätten till utbildning, bästa uppnåeliga hälsa och en skälig levnadsstandard. Men trots det visar Bris rapport att barn som flytt har svårt att få tillgång till sina rättigheter. Bland annat skiljer sig tillgången till och kvaliteten på det psykosociala stödet åt beroende på var i landet barnet bor.
”Borde lägga kraft på”
– Barn som flytt är en heterogen grupp där behoven skiljer sig åt, men barnen bär ofta på erfarenheter av att ha fråntagits sitt sammanhang. Gemensamt för barnen är att de har ett behov av att få en stabil och trygg tillvaro. Vi måste ändra fokuset i det offentliga samtalet om migration och prata mer om mottagandets möjligheter. Med ett tryggt och förutsägbart mottagande och med rätt stöd kan riskerna för att barnet utvecklar eller fördjupar psykisk ohälsa minskas. Det är det vi borde lägga allt kraft på att uppnå, säger Magnus Jägerskog.
