2015 års varumärkesutredning har kommit med sitt betänkandet ”En känneteckensrättslig reform” där man föreslår en rad ändringar i varumärkeslagen och en ny lag om företagsnamn som ska ersätta firmalagen.
Bakgrunden är att man ska genomföra EU:s nya varumärkesdirektiv.
– Ett varumärke är inte sällan ett företags mest värdefulla tillgång, och vissa svenska varumärken uppskattas vara värda miljarder kronor, säger justitieminister Morgan Johansson.
Tullen ska få ingripa
Varumärkeslagen ska bland annat bli mer ”teknikneutral” och ensamrätten ska utvidgas till att omfatta även transitering och liknande tullåtgärder. Detta för att man ska komma åt handeln med varumärkesförfalskade varor, det vill säga piratkopior.
Det gör att Tullverket kommer att få ingripa i så kallade ”transitsituationer” även när det gäller förfalskningar av svenska varumärken.
Ny lag om företagsnamn
Den andra delen av reformen är en ny lag om företagsnamn. Den nya lagen ska ersätta den nuvarande firmalagen. Det rör sig enligt regeringen om en ”redaktionell översyn och en språklig modernisering av lagstiftningen”.
En mer konkret ändring är däremot att registreringsmyndigheten ska kontrollera så ett företagsnamn inte hamnar i strid med lagen om företaget skulle ändra sin verksamhet. En annan föreslagen ändring underlättar registeringen, till exempel av ljudmärken.
Starkare skydd för jordbruksprodukter
Den tredje delen av reformen är en ny lag om ”skydd för beteckningar på jordbruksprodukter m.m”. I den nya lagen samlas bestämmelser om civilrättsliga sanktioner vid intrång i beteckningar som skyddas inom unionen enligt EU-förordningar och internationella handelsavtal.
Genom lagen kommer beteckningar som skyddas av handelsavtal att få ett ”väsentligt starkare skydd” än de har i dag.
Ändringarna i mönsterskyddslagen innebär att registeringshindren anpassas till de förändringar som har gjorts på det varumärkesrättsliga området.
I utredningen konstaterar man att det inte behövs några ändringar när det gäller skyddet för ”konstnärsnamn och likartade namn”.
Reformen kommer enligt regeringen att leda till följdändringar i ett stort antal andra författningar. Den föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
