Det är Sveriges Radios program ”Kaliber” som har undersökt de avtal som reglerar hur mycket skatt svenska företag betalar i utvecklingsländer.
Bistånd till samma länder
Granskningen visar att skatteavtal som förhandlats fram mellan svenska regeringar och utvecklingsländer ofta tar hänsyn endast till svenska företags intressen, medan fattiga länders behov av skatteintäkter fått stå tillbaka.
Samtidigt betalar Sverige ut stora pengar i bistånd till dessa länder.
Sammanlagt handlar det om ett 40-tal skatteavtal som Sverige har upprättat med utvecklingsländer, enligt biståndsnätverket Eurodad.
Utvecklingsländer tävlar ofta om investeringar från multinationella bolag i hopp om att det ska leda till investeringar, fler och mer kvalificerade arbeten och utvecklingsmöjligheter i form av exempelvis ny teknik.
Möjlighet till skatteplanering
Men multinationella bolag med möjlighet till skatteplanering betalar ofta låg skatt i dessa länder. Enligt Tax Justice Network utgör då en ”överföringsskatt” en av få möjligheter att få in några skatteintäkter alls.
Ett exempel som tas upp av Kaliber är ett företag som för över inkomster från franchiseavgifter från Sydafrika till Luxemburg, där rättigheterna till varumärket finns.
Dessa pengatransaktioner kan beskattas med en sådan överföringsskatt – kallad källskatt – av Sydafrika. Men hur stor denna skattesats är regleras av ett avtal mellan Sverige och Sydafrika.
Avtal ser bara till företagens behov
De avtal som Sverige förhandlat fram utgår från en ifrågasatt modell som tagits fram av det internationella samarbetsorganet OECD, enligt Kaliber. Avtalsmodellen har kritiserats för att gynna redan rika länder.
Ett alternativt avtal har tagits fram av FN, som ska ge fattiga länder mer skatteintäkter i form av bland annat källskatt.
Men för Sverige väger företagens intresse tyngst. Det berättar Claes Lundgren på Finansdepartementet för Kaliber.
– Vilka andra hänsyn tar ni än att det är gynnsamt för företagen när det gäller de här avtalen?
– Det är i första hand den hänsynen vi tar så att säga. När vi bestämmer om vi ska förhandla ett avtal eller inte, då styrs det ofta av önskemål som kommer ifrån näringslivet. Antingen från ett eller flera företag eller en intresseorganisation som Svenskt Näringsliv, säger Claes Lundgren.
Leif Jakobsson (S), vice ordförande i riksdagens skatteutskott, är dock kritisk:
– Väldigt stora företag egentligen väljer själv var och om man ska skatta och det är ingen rimlig ordning, säger han till Kaliber.
Snart kommer dock ett nytt internationellt skattesystem att vara aktuellt – något som Dagens Juridik rapporterat om tidigare. Leif Jakobsson hoppas att det ska leda till att Sveriges skatteavtal med utvecklingsländer förändras.
Foto: Rob Griffith/TT
