I november förra året fann Europadomstolen att de fällande domarna mot Gillberg inte utgjort någon kränkning av hans rättigheter enligt Europakonventionen. Imorgon hörs han i domstolens Grand Chamber.
Professor Christopher Gillberg dömdes för tjänstefel för sin vägran att lämna ut uppgifter om de 141 försökspersonerna i hans undersökning om sjukdomen DAMP. Hovrätten fastställde tingsrättens dom, och Högsta domstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd.
Kammarrätten beslutade år 2003 att en sociolog och en barnläkare skulle få tillgång till forskningen. De fick dock aldrig ta del av materialet då det förstördes av Gillbergs medarbetare. Gillberg, som dömdes till villkorlig dom för tjänstefel, överklagade till Europadomstolen och anförde att det var orimligt att han skulle straffas för att inte ha brutit mot det sekretesslöfte han givit.
Europadomstolen fann att domstolarnas bedömningar, att professorns försäkringar om sekretess inte kunde ges företräde framför lagstiftning, var riktiga. Domstolen fann också enhälligt att domarna inte utgjort någon kränkning av Gillbergs yttrandefrihet.
Imorgon hörs Christian Gillberg i Europadomstolens högsta instans.
– Det här är ett principiellt viktigt mål rörande huruvida enskilda individer ska kunna lita på de löften som staten ger. Vi är glada för förtroendet att få föra Gillbergs talan, säger Clarence Crafoord, som företräder Gillberg tillsammans med Anna Rogalska Hedlund.
– Ytterst handlar det om att alla människor måste kunna lita på besked och överenskommelser från staten. I det här fallet handlar det dessutom om väldigt känsliga personuppgifter som staten lovat att skydda.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
