Svensk polis leder nu en operational task force – med målet att tillsammans med Europol och rättsvårdande myndigheter från sju andra länder angripa så kallat Violence-as-a-service och den digitala rekryteringen av ungdomar till grov brottslighet.
– Men det här är inte bara ett polisiärt problem – alla – inte minst föräldrar, måste vara vaksamma, säger Teodor Smedius, polisintendent vid Noa.
Det kallas Crime-as-a-service (CaaS) eller Violence-as-a-service (VaaS) och det handlar om olika typer av grova våldsbrott, från mord och mordförsök till utpressningsvåld som exempelvis sprängningar och skjutningar, som annonseras och koordineras av kriminella i en rad olika digitala tjänster och sociala medier.
Unga ostraffade rekryteras
Anstiftare och rekryterare gömmer sig bakom alias, inte sällan utomlands och de som rekryteras till brottsuppdragen är ofta unga och oerfarna utan koppling till kriminella nätverk.
Utvecklingen av brottsfenomenet har gått snabbt och Polismyndigheten bedömer att mycket av spräng-och skjutvapenvåldet som skett under år 2024 och år 2025 anstiftats och koordinerats genom den digitala miljön.
Svensk polis var tidiga med att identifiera Violence-as-a-service. Detta gjordes redan i början av 2024. Under våren och sommaren 2024 fördjupades samarbetet med bland annat dansk polis, spansk polis och Europol när svenska ungdomar rekryterades till att begå grova våldsbrott i Danmark.
– Det här har pågått en tid, och man kan säga att svensk polis var sena på bollen – men vi var ändå först i Europa, säger Teodor Smedius.
Sverige leder gruppen
Därför blir det svensk polis som leder den speciella task-force, där förutom Sverige och Europol, Norge, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland, Belgien och Frankrike ingår.
– Vi har utvecklat metoder, och skaffat oss kunskap som nu kommer till användning, det är ett utbyte mellan de som ingår i task-forcen.
– Tillsammans med de andra koordinerar och samordnar Sverige insatsen, det är vi som är motorn, säger Teodor Smedius.
Hur de arbetar kan han, såklart, inte avslöja. Men det handlar om en datadriven brottsbekämpning, att med hjälp av tillgänglig data identifiera gärningspersoner.
– Det är ett internationellt problem, som inte känner några gränser. Det finns, med ett samarbete, många möjligheter, men också hinder i form av ländernas olika lagstiftning. Men det mesta går att lösa.
Inte enbart polisiärt problem
Men problemen med rekrytering av unga till att begå brott är inte bara, kanske inte ens främst, ett polisiärt problem.
– Det handlar om våra barn och unga – ska de bli mördare, eller mördade.
Han säger att skolor, föreningar, och framför allt föräldrar, har ett stort ansvar.
– Var vaksam på hur barnen agerar, hur mycket de är på sociala medier. Ett varningstecken är krypterade appar, till exempel Telegram eller Signal. De allra flesta barn och ungdomar har inget legitimt skäl att kommunicera på kryterade appar.
De intitiala kontakterna med de unga tas ofta på vanliga plattformar, som ”alla” har, till exempel Instagram eller TikTok. Sedan, när en kontakt etablerats går man över till de krypterade apparna för närmare instruktioner om vad som ska göras, när och hur.
– Det är viktigt som förälder att ha en ständigt pågående dialog med sina barn. Och alla måste vara vaksamma, det här gäller inte bara föräldrar till pojkar. Brotten som det rekryteras till är både våldsbrott och exempelvis bedrägerier eller penningtvättbrott.
