Ett svenskt företag som innehar ensamrätten till ett varumärket i Sverige, Spanien, Storbritannien, Beneluxländerna och Frankrike hade väckt talan mot ett tyskt företag avseende varumärkes intrång i nämnda länder. Hovrätten hade funnit att svensk domstol endast varit behörig att pröva det intrång som gjorts gällande det svenska varumärket.
Det svenska företaget gjorde i högsta domstolen gällande att svensk domstol är behörig att pröva talan i dess helhet i enlighet med artikel 5.3 i Bryssel I-förordningen.
Enligt artikel 5.3 kan talan som avser skadestånd utanför avtalsförhållanden väckas vid domstolen i den ort där skadan inträffat eller kan inträffa. EG-domstolen har fastslagit att käranden med stöd av artikeln har frihet att väcka talan antingen vid skadeorten eller handlingsorten. HD konstaterar att svensk domsrätt inte kan grunda sig på artikel 5.3 i Bryssel I-förordningen eftersom det i målet inte påståtts att det tyska företaget företagit handlingar i Sverige som lett till intrång i någon av de utländska varumärkesrättigheterna. Överklagandet lämnas därför utan bifall.