I slutet av juni släppte Bolagsstyrningskollegiet sin andra årsrapport. Intrycket av rapporten är att Svensk kod för bolagsstyrning nu fungerar förhållandevis smärtfritt för de bolag som är skyldiga att tillämpa den, samt att Kollegiet på ett pragmatiskt och effektivt sätt arbetar för att anpassa och utveckla koden i takt med förändrade förhållanden. Samtidigt är likformigheten i kodtillämpningen fortfarande mycket stor: fler än vart tredje bolag har följt samtliga regler i koden och två tredjedelar av bolagen avviker på högst en punkt.
Kollegiet, vars huvudsakliga uppdrag är att verka för en god utveckling av bolagsstyrningen i svenska börsnoterade bolag genom att se till att vi i Sverige fortlöpande har en relevant, aktuell och effektiv kod för bolagsstyrning, har låtit granska tillämpningen av koden hos kodtillämpande företag.
Samtliga undersökta bolag har avgett en bolagsstyrningsrapport, i ett fall dock inte inom ramen för den tryckta årsredovisningspublikationen utan endast på bolagets webbplats. Alla bolag utom två anger explicit att de tillämpar koden; i de två avvikande fallen framgår dock implicit att så är fallet. Av dessa har 33 bolag, motsvarande 36 procent av alla som ingått i undersökningen, valt att följa samtliga regler i koden. Detta är en ökning från 24 procent föregående år. Övriga 58 bolag har valt egna lösningar på en eller flera av kodens regler. Tillsammans har dessa bolag gjort 106 avvikelser från 16 av kodens regler, det vill säga i genomsnitt 1,8 avvikelser per bolag. Föregående år var motsvarande siffror 167 avvikelser av 66 bolag från 31 regler, i genomsnitt 2,5 per bolag. Den regel som uppvisar flest avvikelser är regel 2.1.2 avseende valberedningens sammansättning, och därefter reglerna om revisionsutskott (3.8.2) respektive ersättningsutskott (4.2.1).
Kollegiet konstaterar därmed att koden är tillräckligt flexibel för att fungera för olika typer av ägare, och menar att det visar att principen om ”följ eller förklara” fungerar i praktiken. Slutsatsen kan emellertid ifrågasättas och tvärtom tyder de jämförelsevis få avvikelserna på att koden som befarats blivit förhållandevis likriktande och att de enskilda företagen inte i den utsträckning som ursprungligen förutsatts har anpassat koden till företagets behov och situation. Kollegiet anmärker vidare att det finns utrymme att ge mer information i förklaringarna; företag med koncentrerat ägande hade exempelvis kunnat välja en sammansättning av både valberedning och styrelse som passat bolagets förhållanden.
Under verksamhetsåret 2006 har Kollegiet utfärdat tre anvisningar, fortlöpande numrerade inom respektive utgivningsår: anvisning 1-2006, Tillämpningsanvisning avseende kodens regler om rapportering av intern kontroll, anvisning 2-2006, förtydligande avseende redovisning av avvikelse från vissa regler i koden, samt anvisning 3-2006: Ändrad tillämpning av vissa regler i koden till följd av ny lagstiftning. Kollegiet har även tagit fram en s.k. referenskod, som finns tillgänglig på Kollegiets Internetsidor, http://www.bolagsstyrningskollegiet.se/files/docs/Referenskod.pdf, vari varje regel som berörs av en anvisning att markeras och följas av en text som hänvisar till den aktuella anvisningen och förklarar dess huvudsakliga innebörd. Ovan nämnda granskning av bolagens kodtillämpning visar enligt Kollegiet att merparten av de oklarheter och missförstånd som förekom under det första årets tillämpning har bortfallit efter utfärdandet av anvisningarna.
Kollegiet har vidare under året fortsatt med olika typer av undersökningar och sammanställningar av hur bolagen tillämpar koden och hur marknadens förtroende för koden och svensk bolagsstyrning utvecklas. Man har även hållit en fortlöpande dialog med marknaden, bl.a. i form av ett arbetsmöte med personer som arbetar med koden i bolagen och aktörer på kapitalmarknaden som berörs av koden, med syfte att diskutera och utbyta synpunkter och erfarenheter om aktuella frågor avseende kodens tillämpning, samt en högnivåkonferens med styrelseordföranden i de kodtillämpande bolagen samt ägare och andra ledande aktörer på kapitalmarknaden, i syfte att diskutera hur de senaste årens utveckling på kapitalmarknaden kan komma att påverka svensk bolagsstyrning och vilka konsekvenser detta bör få för den fortsatta utvecklingen av den svenska koden.
En separat utförd genomlysning av hur valberedningarnas utses och sammansätts visar att det finns behov av fortsatt debatt om valberedningarnas funktion. Åtta av tio bolag tillsatte valberedning enligt en procedur beslutad vid årsstämman medan övriga två utsåg valberedning vid stämman. Styrelserna företräds oftast av ordföranden och ägarna av uttalade företrädare för större ägare. Det har också i debatten ifrågasatts om alla ledamöter i valberedningarna har den erfarenhet av styrelsearbete som uppgiften kräver. Kollegiet framhåller – på goda grunder – att valberedningen ska se till bolagets bästa i alla ägares intresse, och att ledamöterna därför bör ha erfarenhet av styrelsearbete och ägare som nominerar ledamöter till valberedningar bör söka allmänt dugliga kandidater.
Ett annat viktigt område där Kollegiet fortsätter att lägga ner kraft är att förbättra informationen till den internationella marknaden, för att undvika missförstånd som bl.a. kan leda till en låg värdering av svenska bolag i corporate governance-sammanhang. Bl.a. fortsatte dialogen med Institutional Shareholder Services (ISS) för att förklara svensk bolagsstyrning och påvisa vissa felaktigheter och missförstånd i den metodik som tillämpats vid dessa rangordningar. Bland annat har Kollegiet beretts tillfälle att från svenskt perspektiv kommentera den nya metodik för corporate governance rating som utvecklats av ISS och deras samarbetspartner FTSE, där man i större utsträckning än tidigare försökt beakta specifika förhållanden på de olika marknader som berörs.
Allt fler kodbolag har ett stort antal utländska institutioner som ägare, vilka i allt större utsträckning utnyttjar sin rösträtt, oftast genom ombud. Röstning om ansvarsfrihet, som inte förekommer i de flesta andra länder och krav om 90 procents majoritet för vissa beslut har medfört problem när utländska ägare genom ombud har röstat nej och därmed stoppat viktiga beslut. Frågan belyses i rapporten där bl.a. en stor internationell investerare ger sin syn på hur svenska bolag kan förbättra dialogen med sina utländska ägare.
Det är svårt att i dagsläget sia om kodens framtid. Förhållandet att bolagsstyrningskoderna i de olika nordiska länderna är alltför olika för att kunna tillämpas över de nordiska gränserna skapar betydande olägenheter för många bolag, inte minst mot bakgrund av den pågående integrationen av nordisk börsverksamhet. Mot denna bakgrund har Kollegiet tillsammans med sin nybildade finska motsvarighet Värdepappersmarknadsföreningen tagit initiativ till en pan-nordisk diskussion om möjligheterna att uppnå en ökad harmonisering av nordiska koder för bolagsstyrning. Ett första möte för detta syfte med representanter för samtliga fem nordiska länder hölls juni 2007. Framtiden får dock utvisa i vilken mån dessa ansträngningar kommer att leda till en nordisk kod.
Av Carl Svernlöv, jur. dr och advokat vid Baker McKenzie.
