Fastighetsbolaget äger en ridanläggning i Stockholm. A-aktierna i fastighetsbolaget ägdes av en ideell förening som organiserade ridskolor medan B-aktierna ägdes av bland annat ett bolag.
Hälften av fastighetsbolagets styrelseledamöter var utsedda av B-aktieägarna och hälften – inklusive ordföranden – av föreningen.
Fastighetsbolaget stämdes
Hyresavtalen för två ridskolor som hyrde anläggningen i Stockholm för sin verksamhet – och som organiserades av föreningen – sades upp. Ridskolorna hävdade att uppsägningarna hade varit oskäliga och att nya muntliga hyresavtal hade ingåtts. Därför hade ridskolorna stämt fastighetsbolaget.
Föreningens styrelseledamöter hade röstat igenom ett förlikningsavtal med ridskolorna som innebar att skolorna fick viss ersättning och att en av skolorna fick ett nytt hyresavtal. Detta hyresavtal innebar dock en dubbelupplåtelse eftersom anläggningen redan hade hyrts ut till en tredje ridskola.
Styrelseledamöterna stämdes
Bolaget som ägde B-aktier stämde föreningens styrelseledamöter och begärde att Stockholms tingsrätt skulle fastställa att ledamöterna var skadeståndsskyldiga mot fastighetsbolaget på grund av att de hade drivit igenom förlikningarna.
Bolaget ansåg att förlikningarna hade inneburit att ridskolorna och föreningen hade fått otillbörliga fördelar till nackdel för fastighetsbolaget. Man menade även att styrelseledamöterna – som medlemmar i föreningen – hade varit jäviga när de hade ingått förlikningen.
Enligt Stockholms tingsrätt har förlikningarna varit företagsekonomiskt oförsvarliga. Tingsrätten understryker att ersättningen som ridskolorna har fått framstår som ”anmärkningsvärt hög” i förhållande till den låga risken för förlust i tvisterna. Förlikningen har därför varit mycket förmånlig för ridskolorna.
Liknar maktmissbruk
Genom det förnyade hyresavtalet med den ena ridskolan har fastighetsbolaget dessutom riskerat ersättningsanspråk från den tredje ridskolan på grund av den oväntade dubbelupplåtelsen.
Förlikningen har också varit endast i A-aktieägarens intresse och har drivits igenom mot B-aktieägarnas uppenbara vilja på ett sätt som enligt tingsrätten liknar maktmissbruk.
Därför anser rätten att ledamöternas agerande har varit ägnat att ge ridskolorna och föreningen otillbörliga fördelar till nackdel för fastighetsbolaget.
Eftersom ledamöterna måsta ha insett detta fastställer domstolen deras skadeståndsskyldighet mot fastighetsbolaget. Skadans storlek kommer att fastställas i en senare prövning.
Tingsrätten bedömer även att ledamöterna har varit jäviga när de har fattat beslutet, men betonar att detta jäv inte i sig kan läggas till grund för skadestånd.
De döms dessutom att betala 1,4 miljoner kronor för motpartens rättegångskostnader.
Foto: Stefan Wahlberg/DJ
