Ett aktiebolag handlade under våren 2004 varor hos grossisten Martin Olsson Restauranghandel AB, som dock aldrig betalades. Nästföljande år försattes bolaget i konkurs. Martin Olsson, som erhöll en oprioriterad fordran, fick aldrig någon utdelning i konkursen. Grossisten väckte därför talan i tingsrätten och yrkade att bolagets ordinarie styrelseledamöter skulle erläggas personligt betalningsansvar för bolagets skuld om drygt 40 000 kronor.
Tingsrätten fann att styrelseledamöterna brutit mot aktiebolagslagens krav på att upprätta kontrollbalansräkning då det funnits särskilda skäl att anta att bolagets eget kapital understigit hälften av det registrerade aktiekapitalet. Rätten fann vidare att det faktum att ledamöterna förhållit sig passiva inte var ursäktligt samt att de inte förmått visa att de inte varit försumliga. Tingsrätten fann därför att ledamöterna ådragit sig medansvar och fann, då leverantörsskulden till Martin Olsson hänfört sig till medansvarsperioden, att de skulle förpliktas att solidariskt utge det yrkade beloppet, samt ersättning för rättegångskostnader.
Hovrätten konstaterar, mot bakgrund av praxis från Högsta domstolen, att prövningen huruvida en styrelseledamot ådragit sig personligt betalningsansvar ska ske i två led. Det första ledet avgör huruvida objektiva förutsättningar för personligt betalningsansvar föreligger och i det andra ledet bedöms huruvida ledamoten varit försumlig. I det första ledet är det borgenären som har bevisbördan och i det andra ledet läggs ansvaret på styrelseledamoten för att visa att han eller hon inte varit försumlig.
Domstolen konstaterar vidare att någon kontrollbalansräkning aldrig upprättats i det aktuella fallet, men att det egna aktiekapitalet återställts genom nyemission. Enligt 13 kap. 17 § fjärde stycket aktiebolagslagen kan styrelseledamot freda sig från personligt betalningsansvar i fall då det egna kapitalet återhämtar sig, men en sådan återhämtning måste enligt rätten ha skett senaste före den tidpunkt då kontrollbalansräkningen senast skulle ha varit upprättad.
I det aktuella fallet hade tidsfristen för att läka kapitalbristen i bolaget runnit ut redan innan de ifrågavarande styrelseledamöterna tillträdde i bolaget och då möjligheten att vidta rättelse genom återställande av kapitalet inte längre funnits för den avgående styrelsen har den heller inte stått den tillträdande styrelsen till buds. Domstolen finner därför att den enda möjlighet till rättelse som förelegat för styrelseledamöterna i det aktuella fallet varit att upprätta en kontrollbalansräkning och vidta därpå följande åtgärder vilket alltså aldrig skett. Objektiva förutsättningar för betalningsansvar föreligger därför.
Vad gäller det andra steget i bedömningen finner hovrätten att styrelseledamöterna inte anfört någon annan omständighet till stöd för att de inte skulle ha varit försumliga än att kapitalbristen redan var läkt då förpliktelserna uppkom. Då denna omständighet, i enlighet med det anförda, inte kan frita styrelseledamöterna från ansvar kan de inte undgå personligt betalningsansvar i det aktuella målet. Tingsrättens domslut fastställs därför.
