Sturecompaniets ombud ser rött efter Gjensidige Forsikrings svaromål: ”Självfallet har Sturecompagniet inte frivilligt stängt ned sin verksamhet såsom någon form av självskadebeteende”, skriver ombuden som menar att Gjensidige debiterar en premie där försäkringsersättning aldrig kan utgå.
I maj kunde Dagens Juridik berätta att Sturecompagniet valt att lämna in en stämningsansökan mot det norska försäkringsbolaget Gjensidige Forsikring. Sturecompagniet pekade på en epidemibrottsförsäkring som är tecknad hos Gjensidige, genom koncernmoderbolaget Stureplansgruppen, och yrkade att tingsrätten ska fastställa att försäkringsbolaget är skyldig att utge försäkringsersättning för den skada som uppstått på grund av att Sturecompagniet tvingats stänga ned sin verksamhet efter Folkhälsomyndighetens beslut.
Frivillig nedstängning
Försäkringsbolaget, som har anlitat Stefan Bessman, Anina Liebkind och Farzad Niroumand vid Baker & Mc Kenzie Advokatbyrå, står dock fast vid att försäkringen inte täcker den skada som Sturecompagniet hänvisar till. Försäkringsbolaget pekar bland annat på att Sturecompagniet har valt att stänga ned sin verksamhet är ett frivilligt beslut då det inte finns något myndighetsbeslut bakom detta.
Detta uttalande har gjort att Sturecompagniets ombud advokaterna David Johansson och Fredrik Wiberg, från DLA Piper, ser rött.
”Självfallet har Sturecompagniet inte frivilligt stängt ned sin verksamhet såsom någon form av självskadebeteende. Nattklubbsverksamhet kan helt enkelt inte bedrivas utan trängsel, stående servering samt med endast sittande gäster”, skriver ombuden.
Bedriver nattklubb och ej restaurangverksamhet
Gjensidige har i svaromålet uppgett att ”det finns ett stort antal restaurangverksamheter av liknande slag som tillämpar föreskriften och håller öppet”.
Sturecompagniet svarar att ”Sturecompagniet bedriver nattklubbsverksamhet, vilket innefattar bland annat tillhandahållande av ett dansgolv. Såvitt Sturecompagniet känner till har ingen aktör i Stockholm bedrivit nattklubbsverksamhet med öppet dansgolv sedan 25 mars 2020”.
Vidare skriver Sturecompagniet att verksamheten inte är anpassad för bedriva annan verksamhet än nattklubb. Det finns exempelvis inga anställda kockar eller annan kökspersonal, vilket gör det omöjligt att konvertera verksamheten till en restaurang.
”Det är också en ”nattklubb” och inte ”restaurang” som har försäkrats av Gjensidige enligt försäkringsbrevet. Gjensidiges hänvisning till att ”ett stort antal restauranger” hållit öppet i Stockholm sedan mars 2020 saknar därmed relevans”.
Ett myndighetsbeslut
Gjensidige har även i sitt svar på stämningen bestridit att ett myndighetsingripande skulle ha skett på försäkringsstället. Detta menar Sturecompagniets ombud är helt fel och skriver att nattklubbsverksamheten på Sturegatan 4 är en sådan bar- och restaurangverksamhet/ serveringsställe som omfattas av Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Därmed har myndighetsingripandet också skett på försäkringsstället.
Vidare har Gjensidige uppgett att försäkringsskyddet förutsätter ett myndighetsbeslut som är riktat mot Sturecompagniet. Sturecompagniet bestrider å sin sida att försäkringen endast omfattar myndighetsbeslut. I försäkringen anges inte myndighetsbeslut som en försäkringsförutsättning.
Vidare pekar Sturecompagiet att Folkhälsomyndighetens föreskrifter dock utgör myndighetsbeslut då dessa beslutas av myndigheten och riktas bland annat mot Sturecompagniet.
Försäkringsersättning utgår aldrig
Sturecompagniets ombud pekar vinder på att Gjensidiges tolkning av försäkringen resulterar i en försäkring där Gjensidige debiterar en premie men där försäkringsersättning aldrig kan utgå.
”Gjensidiges tolkning kan inte vara den rätta”, skriver ombuden.
