Hur en domare ser på sin roll kan styra utgången i rättssalen.
I en avhandling från Umeå universitet framgår att domare i tings- och förvaltningsrätter ofta växlar mellan olika ideal beroende på målets karaktär.
En avhandling från Umeås universitet visar på att underrättsdomare i tings- och förvaltningsrätter kan förstå sin roll på olika sätt och att de ser olika på både sitt uppdrag och hur relationen mellan domstol och lagstiftare ska fungera.
– De här föreställningarna är viktiga eftersom de kan påverka hur domarna faktiskt arbetar och hur de motiverar sina beslut, säger Marlene Löding, doktorand vid Juridiska institutionen, i ett pressmeddelande.
Tre typer av ideal
I sin avhandling har hon identifierat tre olika idealtypiska roller som visar bredden i hur underrättsdomare kan se på sitt uppdrag. De tre rollerna är Ämbetsmannen som präglas av stark lagstiftarlojalitet, Väktaren som tar ett bredare ansvar och vill värna rättssystemet grundläggande principer och Kreatören som i vissa situationer också vill bidra till rättens utveckling.
– Det handlar dock inte om att domare vill ta över lagstiftarens roll, utan om att rättstillämpningen i praktiken ibland kräver mer än en strikt läsning av lagen.
Skiftar mellan rollerna
Enligt avhandlingen är det många underrättsdomare som rör sig mellan de olika idealtypiska rollerna beroende på typ av mål, lagens tydlighet och de praktiska förutsättningarna.
– I stället för att försöka pressa samman alla ideal till ett enda kan en viktig framtidsfråga vara hur domare får bättre förutsättningar att hantera dem i det dagliga arbetet, säger Marlene Löding.
