Den studiesociala kommittén föreslår att studiemedel ska betalas ut under fyra år istället för sex. Detta för att studenter snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden.
Juriststudenter och andra som läser utbildningar om minst 240 högskolepoäng kan få studiemedel under högst sex år, under förutsättning att han eller hon tagit minst 180 poäng under de första fyra åren.
Liknande regler ska gälla för den som avlägger kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen eller yrkesexamen som omfattar minst 180 högskolepoäng . Studenter som läser utbildningar om minst 300 högskolepoäng föreslås få studera under ytterligare ett år.
”Studier tar tid”
Förslaget får nu skarp kritik, inte minst av studenterna själva. Facebookgruppen Stoppa skärpta villkor för att få studiemedel efter 4 års studier! startades i februari och har idag drygt 24 000 medlemmar. På SvD Brännpunkt skriver representanter för 18 studentförbund och studentkårer idag att förslaget är feltänkt och att det skapar inlåsningseffekter:
”Studier tar tid. Det tar tid att bestämma sig för vad man vill studera, vad man vill arbeta med i livet. Att försämra möjligheterna för människor att ”hitta rätt” i högskolan är inte en modern utbildningspolitik.”
Stockholms Universitets rektor Kåre Bremer håller med. På sin blogg varnar han för att tid och resurser kommer gå åt till rapportering och utvärdering av genomströmningen på bekostnad av utbildning och studievägledning:
”Ska genomströmningen ökas är en höjning av ersättningen per student på bekostnad av antalet platser (som idag är fler än efterfrågan) en bättre metod.”
Förslaget påverkar också bostadsbidraget. Enligt förslaget ska studiebidraget räknas om så att hundra kronor i bidrag motsvarar 140 kronor. En ensamstående student får därmed inte tjäna mer än 41 000 kronor om året.
Oklart om det blir någon höjning
Kommittén föreslår att studiemedlet ska höjas med 400 kronor i månaden, och att fribeloppet ska höjas med 30 000 kronor per år. Därmed ska heltidsstuderande kunna tjäna 136 000 kronor innan studiemedlet påverkas.
– Vi vet att många studerande har problem att få ihop vardagsekonomin. Det är glädjande att de problemen nu lyfts fram och tas på allvar, säger Ann-Sofie Löth, ställföreträdande generaldirektör vid CSN.
Högskoleminister Lars Leijonborg sade dock redan på måndagen att han inte vet om det blir någon höjning, eftersom utrymmet för stora reformer försämrats.
Förslaget överlämnades till regeringen på måndagen, och ska nu gå ut på remiss. En proposition väntas vara färdig under hösten.
Läs mer om förslaget på CSN:s hemsida.
Se Lars Leijonborgs kommentar.
Läs Utbildningsdepartementets pressmeddelande.
Fredrik Olsson
