En idag 30-årig student vid Högskolan i Jönköping nekades studiemedel av Centrala studiestödsnämnden, CSN, eftersom hon inte hade tagit tillräckligt många högskolepoäng under tidigare terminer.
Kvinnan kompletterade då ansökan med ett intyg från Uppsala universitet om att hon läst en språkkurs där – något som gjorde att hon uppfyllde studiemedelskravet.
Intyget beaktades inte eftersom det inte framgick när 30-åringen läst på Uppsala universitet. Hon överklagade då CSN:s beslut och bifogade ett ytterligare intyg som specificerade när hon läst språkkursen.
Intyget var undertecknat av en professor, tillika kursadministratör, och bar även universitetets logotyp.
Överklagandenämnden för studiestöd avslog dock kvinnans överklagande. Och efter kontakt med Uppsala universitet framkom det även att kvinnans intyg var förfalskningar.
Hon åtalades därför för grovt bidragsbrott.
Kvinnan erkände att hon förfalskat intygen på grund av en desperat ekonomisk situation, men uppgav att det aldrig förelegat någon fara för en felaktig utbetalning. Hon hade nämligen inte kunnat lämna någon så kallad studieförsäkran utan universitetets godkännande och hon hade dessutom sjukpenning under samma period.
Frågan om studieförsäkran har ingen avgörande betydelse för om det förelegat fara för en felaktig utbetalning, konstaterar tingsrätten.
Den handläggare vid överklagandenämnden som hanterat ärendet har dock uppgett att intygen upplevts som vaga och inte i sig varit tillräckliga för att kvinnans överklagande skulle bifallas.
Tingsrätten anser därför inte att det förelegat fara för en felaktig utbetalning och kvinnan kan därför inte dömas för bidragsbrott.
Det är dock styrkt att hon förfalskat intygen, som kunnat tas för äkta. Kvinnan döms nu därför för urkundsförfalskning till villkorlig dom och 60 dagsböter om totalt 3 000 kronor.
Foto: TT
