Både personuppgiftslagen och lagen om belastningsregister är idag tydliga med att det är förbjudet för arbetsgivare att föra någon form av eget kriminalregister eller att datalagra uppgifter ur belastningsregister. Det är däremot tillåtet att begära att en arbetssökande ska överlämna ett utdrag från registret.
– Jag menar att detta sannolikt strider mot europakonventionens artikel 8 om skydd för privatlivet, säger arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö som i mer än 25 år arbetade på LO-TCO Rättskydd. Det finns ett avgörande från Europadomstolen som gäller en arbetsplatskonflikt och där framgår det att staten även i sådana här sammanhang har en skyldighet att skydda den enskildes integritet genom lagstiftning.
I det betänkande och lagförslag som nu bereds vid arbetsmarknadsdepartementet framhåller utredarna att det är det rättsliga ändamålet med Polisens belastningsregister som måste få ligga till grund för hur det används i praktiken. I förarbetena till den lag som reglerar registret understryks att ”utomordentligt stor restriktivitet” ska gälla för insyn i det. Registret omfattas därför av den strängaste formen av sekretess. Utredarna skriver:
”Det framgår tydligt av olika förarbetsuttalanden att registret bör användas restriktivt för anställningsändamål och endast i de fall och den omfattning som särskilt stadgats. Att arbetsgivare använder sig av den enskildes insynsrätt för att få information om eventuell tidigare brottslighet får därför anses strida mot syftet med registret.”
Särskild utredare och huvudansvarig för utredningen har varit Arbetsdomstolens ordförande Cathrine Lilja Hansson. Enligt arbetsmarknadsministerns pressekreterare Cherine Khalil är det idag oklart om, och i så fall när, en lagändring kan ske:
– Det är många remissinstanser som har höjt rejält på ögonbrynen över de olika delar som SOU:n innehåller. Frågan bereds just nu på departementet och det är allt jag kan säga i nuläget.
Stefan Wahlberg
