En 30-årig kvinna döms för olovlig identitetsanvändning för att under flera års tid ha skapat olika sociala medier-konton och dejtingkonton och använt en annan kvinnas förnamn och bilder på dessa.
Kvinnan fortsatte med sitt beteende trots att målsäganden flera gånger kontaktat henne och bett henne att sluta. 30-åringen får villkorlig dom.
Enligt åklagaren hade den 30-åriga kvinnan utgett sig för att vara en annan kvinna, bland annat genom att använda hennes förnamn och bilder på henne i olika sociala medier såsom Facebook, Instagram, Snapchat samt Tinder. Detta skulle ha pågått under flera års tid.
Kvinnan erkände brott och medgav att betala skadestånd med 5 000 kronor plus ränta. Genom utredningen var det utrett att 30-åringen sedan i början av juli 2016 fram till och med i mitten av augusti 2019 skapat flera konton på de olika sociala medierna samt skapat konton på olika dejtingappar.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Rörde sig om 500-600 gånger
På flera av kontona valde kvinnan att kalla sig för målsägandens namn men ibland hade hon hittat på namn. För samtliga konton hade dock bilder på målsäganden använts och publicerats. Målsäganden hade flera gånger kontaktat 30-åringen och bett henne att sluta använda hennes bilder och utge sig för att vara henne.
Tingsrätten kunde konstatera att målsäganden mått mycket dåligt till följd av 30-åringens agerande, haft sömnproblem och drabbats av stor oro. Det var därigenom visat att agerandet medfört olägenhet för henne enligt brottsbalken på det sätt som krävs för straffansvar.
Enligt 30-åringen själv rörde det sig 500–600 gånger då hon lagt upp bilder på målsäganden på sina konton. Det framstod dock för domstolen som att det saknades ett tidsmässigt samband mellan gärningarna och att det i stället varit perioder då något olovligt användande inte skedde.
Varje tillfälle skulle därför bedömas som ett brott. Eftersom det inte gick att säga exakt hur många brottstillfällen det rörde sig om dömdes 30-åringen slutligen för olovlig identitetsanvändning vid ett stort antal tillfällen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter och kvinnan ålades betala 10 000 kronor i skadestånd plus ränta till målsäganden.
Inget motiv att kränka eller skada målsäganden
Den 30-åriga kvinnan överklagade påföljden till hovrätten som dock ansluter sig till tingsrättens bedömning i påföljdsfrågan.
Det är visat att kvinnan återkommande har avbrutit användningen av de olika kontona genom att avaktivera eller stänga ned konton. Först en tid därefter har hon återaktiverat nedstängda konton eller skapat nya. Det har därmed, precis som tingsrätten funnit, inte rört sig om en pågående, oavbruten användning av målsägandens identitetsuppgifter.
Kvinnan ska alltså dömas för olovlig identitetsanvändning vid ett stort antal tillfällen. Beträffande påföljden skriver hovrätten att det är försvårande att 30-åringen på ett återkommande och intensivt sätt använt sig av identitetsuppgifterna. Detta har fått målsäganden att frukta för sin person och i perioder varit rädd för att lämna lägenheten.
Det står dock klart att 30-åringens motiv inte varit att kränka eller skada målsäganden, vilket enligt hovrätten gör gärningen mindre straffvärd.Sammantaget ansluter sig hovrätten till tingsrättens slutsats om straffvärdet. Påföljden fastställs alltså till villkorlig dom och 100 dagsböter om 50 kronor samt 10 000 kronor i skadestånd. (Blendow Lexnova)
